Vi har arbetat med fjärilens livscykel och delar. Vi beställde ett fjärilskit från lekolar. Det var så spännande att se larverna äta upp sig, bli puppor och sedan krypa ur sitt skal och bli en vacker fjäril. Vi ställde hypoteser som vilken fjärilssort det skulle bli och när de skulle kläckas. Vi skrev även observationer under tiden och arbetade med fjärilens livscykel och delar på olika sätt. Ett roligt sätt är att måla och limma olika pastasorter (risoni, fusilli, gnocchi, farfalle) på en pinne. Pastasorterna symboliserar stadierna ägg, larv, puppa och fjäril.
Eleverna kommer att få ett läsbingo och ett bokmärke i fjärilens tecken för att uppmuntra till läsning under sommarlovet. Jag bifogar dem här om ni vill använda dem.
När vi arbetade med kapitel 24-28 arbetade vi med Skogshare (Medelpad), Bäver (Ångermanland), Älg (Jämtland) och fjällräv (Lappland kapitel 27 och 28) passade vi på att läsa faktatexter om djuren och sedan skriva egna faktatexter med hjälp av stödorden. Vi använder materialet från Tengnäs läromedel, som jag berättat om tidigare. På dem finns en faktatext på ena halvan av sidan och stödorden på andra halvan. Då kan eleven läsa faktatexten och sedan vika undan texten och skiva en egen text. Det är bra träning inför nationella proven som kommer senare i vår.
När vi läste kapitel 26 om Jämtland fick vi reda på att Jämtland tidigare var ett eget rike. Vi forskade naturligtvis vidare på det och fick reda på att än i dag så har jämtlänningarna utropat Jämtland som en egen republik med egen president och flagga 🙂 Deras nuvarande president är Ewert Ljusberg som är trubadur och vissångare (inte så barnvänliga visor dock).
Idag läste vi kapitel 27 och 28, som handlar om Lappland, och visade jag en grej of the day om fjällräven. Det finns inte så många fjällrävar i Sverige och den är starkt hotad och fridlyst.
Vi arbetar med de globala målen på olika sätt. Något som vi vurmar lite extra för är insekterna och andra småkryp (även om några i klassen tycker att de är läskiga).
Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är ju grunden för våra liv här på jorden. Tyvärr riskerar en stor mängd insekter att utrotas så det har vår träslöjdslärare Anna uppmärksammat på träslöjden och gjort insektshotell och vi har drivit upp ekplantor med ekollon med min kollega Thomas i spetsen.
Vi har så klart lärt oss mer om eken och varför den är viktig för bland annat insekter, svampar och andra småkryp och växter. Det har vi gjort med en Grej of the day:
Vi har börjat med Tema Sverige. Vi utgår från läseboken Djurspanarna som vi tidigare har haft som läsläxa i årkurs 3. I boken reser en familj genom hela Sverige i jakt på landskapsdjur. På vägen så lär vi oss en hel del fakta om landskapen men framförallt om djuren.
Jag läser högt ur boken och så jobbar vi med de olika landskapen på olika sätt. Tanken är inte att lära sig allt om olika landskap utan vi arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi kommer att uppmärksamma något i varje landskap som utmynnar i en grej of the day, bilduppgift eller en faktatext med ett av landskapsdjuren. Vi kommer också arbeta med kartan, väderstreck och världsdelar i förhållande till Sverige. Vi använder sugarböcker och alla elever gör en egen Sverige-bok.
Första veckan arbetade vi med kapitlen 1-6 och landskapen Södermanland, Östergötland, Småland och Öland. Det blev många kapitel eftersom vi inte kommit igång med läsläxan och arbetet med ”Nyckeln till skatten” än.
Vi har gjort två GOTD, en om Stockholms slott (Södermanland) och en om Sveriges minsta landskap Öland. De finns här: GOTD Stockholms slott GOTD Öland
Eleverna har också skrivit en faktatext om uttern som är Smålands landskapsdjur. Vi använde korta texter med fakta som eleverna skrev en sexfältare utifrån med hjälp av den kooperativa strukturen Kloka pennan. De arbetade i par och fick rollerna Läsare och skrivare. Läsaren läser texten och skrivaren skriver stödord i sexfältaren. Jag gillar den strukturen, det får verkligen alla elever att bli delaktiga vilket annars kan vara svårt när eleverna arbetar i par eller grupp. När sexfältaren var ifylld kontrollerade eleverna tillsammans så att de hade fått med alla viktig fakta och skrev sedan en faktatext utifrån stödorden som de satte in i sin Sverige-bok.
På bilden denna vecka ritade vi en delfin när vi läst kapitlet om Östergötland då de gjorde ett besök på Kolmården och delfinariet i boken. Eleverna tecknade en Kawai delfin som de målade med akvarellpennor och sen med pensel och vatten.
På musiklektionen sjöng vi bland annat Sverige är ett avlångt land och Lille katt (för lite koppling till Småland). Vi köpte en licens till Musikoteket till skolan (den gäller för hela skolan i 12 månader) och där finns massor med texter och musikbakgrunder. Perfekt om man vill lära sig lite nya sånger (eller lyssna på gamla godingar).
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Berättande texter och sakprosatexter
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Naturorienterande ämnena i årskurs 1-3
Året runt i naturen
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
Samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Att leva i världen
Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
Bild årskurs 1-3
Bildframställning
Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Musik årskurs 1-3
Musicerande och musikskapande
Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
Vi har arbetat med faktatext den här veckan och eftersom vi hade tema vitsippan så skrev vi så klart om vitsippor. Eleverna arbetade i par, den ena läste texten högt medan den andre hade rollen som kloka pennan. De började med att läsa texten, sedan plockade de ut stödord som de skrev i rätt ruta på sexfältaren, och till sist skrev sedan en egen faktatext på iPad. De skrev fina texter och ritade så fina bilder.
Idag får de med sig en text om vitsippan i läsläxan. De ska läsa texten och svara på frågor. Texten är densamma som de arbetat med under veckan så vissa av orden, som kan vara svåra, har de redan arbetat med.
Vi blev så inspirerade av Tobias klassrums vitsippor så vårt tema för denna vecka blir just vitsippor. Vi jobbade med vårblommor förra året så nu blir det en fördjupning. Vi börjar så klart med en grej of the day (ja, ni som känner mig vet ju att jag älskar GOTD). Eleverna ska sedan få skriva egna faktatexter och göra en vitsippa tillsammans med en parkompis.
De får en mall var av vitsippan, ena får en med vitsippan och den andra med stjälkbladen. Sedan ska de samarbeta för att göra en vitsippa som vi hänger i taket. Eftersom det är en fördjupning så ska de även få skriva en faktatext om vitsippan. Där tänker jag att den ena får ansvar för att läsa texten med den andre får ansvar för att skriva ner stödord i en sexfältare. Sedan blir det ombytta roller när de läser stödorden för att bilda nya meningar och skriva på iPad. Eftersom vi börjar med en GOTD så är de väl förberedda när de sedan ska skriva en lite mer utförlig faktatext.
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten
Grej of the Day, GOTD, är en pedagogisk metod som utvecklats av Micke Hermansson, mellanstadielärare från Umeå. GOTD går ut på att hålla regelbundna mikrolektioner om personer, platser eller händelser. Han har skrivit flertalet böcker som innehåller färdiga mikrolektioner och digitala resurser. De finns att köpa på Bokus.
Mina elever fick önska sig vilka GOTD som de skulle vilja att jag kör. De fick skriva ner ett förslag var på ett papper och jag har börjat beta av dem 🙂 Först ut var en GOTD om coronaviruset som stod på önskelistan. Jag gjorde en om virus, men tar även upp corona i den. Ska villigt erkänna att bilderna är jag inte helt hundra på om de är virus/bakterier/celler men försökte granska och söka på bilder så jag hoppas de stämmer.
Vi läser ”Leia och björndjuren” och det i första kapitlet möter Leia björndjuren Zen, Wan och Obi. Jag hade ingen aning om björndjurens existens förrän för några år sedan (då jag hittade berättelsen hos rymdstyrelsen). Förstorade ser de verkligen ut att komma från ”out of space”. Och det passar ju bra eftersom det är en rymdberättelse. Men björndjuret finns faktiskt i verkligheten, men så små att de inte kan ses med blotta ögat. Och vilket superdjur! De klarar det mesta. Mina elever tyckte det var både spännande, häftigt och lite läskigt när vi körde den här grejjen 🙂
Grej of the Day, GOTD, är en pedagogisk metod som utvecklats av Micke Hermansson, mellanstadielärare från Umeå. GOTD går ut på att hålla regelbundna mikrolektioner om personer, platser eller händelser. Han har skrivit flertalet böcker som innehåller färdiga mikrolektioner och digitala resurser. De finns att köpa på Bokus.
Vi gjorde en övning för att få större förståelse för Solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra. Tipset fick jag härifrån, där finns övningen beskriven och det finns även en del fakta.
Eleverna arbetade i grupper om 3 och de ritade solen, jorden respektive månen på tre olika papper. De fick fundera på hur stora de olika himlakropparna var i förhållande till varandra och hur de såg ut. De fick sedan dramatisera himlakropparnas olika rörelser. En av eleverna var jorden, en var solen och en var månen. De fick träna på att snurra sakta runt sig själva. Jorden skulle snurra runt sig själv och samtidigt gå runt solen och månen skulle snurra runt sig själv, gå runt jorden samt följa med i jordens rörelse runt solen. Vi fick träna några gånger innan vi fick till det 🙂 Eleverna fick visa upp för varandra och sedan satte vi upp deras alster på svart papper så det blev små rymdtavlor som sitter i hallen. Vi har också gjorde den här sol-jord-måne-snurran (som finns gratis på TPT).
Nu ska vi kicka igång tema rymden som först tema på året. Det ska bli spännande och det är ett område som eleverna är superintresserade av 😀 Vi ska jobba med temat i sex veckor och vi arbetar ämnesintegrerat; NO, svenska, matematik, engelska, bild och teknik samt tillsammans med fritids. Jag har kollat runt på nätet för att försöka hitta lite inspiration till uppgifter till eleverna. Jag har hittat superbra gratismaterial som man kan ladda hem och använda.
Vi ska arbeta med solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra, månens olika faser och planeterna. Vissa delar blir repetition och vissa delar blir nytt. Vi kommer ha fokus på att läsa och skriva faktatexter men också arbeta kreativt med många bilduppgifter.
För att starta temat kan man börja med en grej of the day, https://prezi.com/welpzpwq20ck/grej-of-the-day/. Den tar upp lite övergripande om rymden och tar upp solsystemet, stjärnor, vintergatan, asteroider och rymdstationer.
Månens olika faser
Bra att ha i åtanke är att en undersökning som gjorts på uppdrag av Skolverket visar att elever har svårt att förstå månens faser endast genom bilder i våra läromedel. De behöver uppleva dem för att kunna ha möjlighet att förstå faserna. Här kanske en hemuppgift för att undersöka månen på kvällen under en viss tid skulle hjälpa eleverna.
Grej of the day är ju alltid bra och här finns en om månen, det är en pdf som du kan ladda ner. Den är ganska lång men man kan dela upp den och ta fakta om månen för sig och sedan ”Människan på månen” och tidvatten vid ett annat tillfälle. Det här bildspelet om månen är också en pdf och finns på lektion.se, men klurar man ut en egen ledtråd och skriver stödord på whiteboarden tillsammans så blir det samma sak. Den är också lite lång så man kan även dela upp den i två delar eller så hoppar man över det som inte är väsentligt
Här finns mycket information om månens faser och här kan man se hur månen i realtid, häftigt att ta upp på Smartboarden så den finns där när eleverna kommer in i klassrummet på morgonen 😀
På Annas instruktionsbok finns tips hur du kan göra en ”månsnurra”, det finns en liten film med instruktioner också som du kan visa eleverna innan ni sätter igång. Där finns även mallar att ladda ner och skriva ut: https://annasinstruktionsbok.wordpress.com/2017/10/28/manens-faser/
Solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra
Den här sol-jord-måne-snurran (finns gratis på TPT), kan hjälpa eleverna får en större förståelse för månens faser. Månens utseende beror ju visserligen på hur ljuset reflekteras av månens yta men även på positionen av både solen och månen i förhållande till jorden.
Rymdstyrelsen har en jättebra lärarhandledning för högläsning men innehåller också fakta om planeterna Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Merkurius, vår egen måne samt förslag på lektionsupplägg. Det finns en elevbok som är perfekt att skriva ut och sätta upp allt eftersom på en vägg samt visa bilden som hör till varje kapitel på smartboarden. Efter varje kapitel passar det bra att skriva en faktatext om den planet som kapitlet handlar om. I samband med den så gjorde jag en GOTD om björndjuret.
Den här flik-boken kan vara rolig att göra när eleverna besitter fakta, den finns med engelsk text och utan text så här kan vi även träna på de engelska orden. Det finns också ett tips till en fin plansch som eleverna kan göra. För att kunna hämta flik-boken behöver du signa upp dig på deras nyhetsbrev, i övrigt är den gratis att hämta.
För att få förståelse om var asteroider, kometer och planeter befinner sig i förhållande till varandra och jorden kan du gå in här; https://www.spacereference.org/. När man ser illustrationen ökar det förståelsen för hur jordens och andra objekts bana kring solen ser ut. Vill du söka på specifika asteroider och kometer kan du göra det här, https://www.spacereference.org/solar-system, då ser du var i rymden de befinner sig just nu. Det blev en aha-upplevelse för mina elever när jag gjorde en GOTD om Tempel-Tuttle kometen. De förstod bättre varför det tar så lång tid för kometen att ta sig runt solen när de såg hur banorna ser ut.
