Djurspanarna, GOTD, NO, Tema En resa i Sverige

Djurspanarna 24-28

När vi arbetade med kapitel 24-28 arbetade vi med Skogshare (Medelpad), Bäver (Ångermanland), Älg (Jämtland) och fjällräv (Lappland kapitel 27 och 28) passade vi på att läsa faktatexter om djuren och sedan skriva egna faktatexter med hjälp av stödorden. Vi använder materialet från Tengnäs läromedel, som jag berättat om tidigare. På dem finns en faktatext på ena halvan av sidan och stödorden på andra halvan. Då kan eleven läsa faktatexten och sedan vika undan texten och skiva en egen text. Det är bra träning inför nationella proven som kommer senare i vår.

När vi läste kapitel 26 om Jämtland fick vi reda på att Jämtland tidigare var ett eget rike. Vi forskade naturligtvis vidare på det och fick reda på att än i dag så har jämtlänningarna utropat Jämtland som en egen republik med egen president och flagga 🙂 Deras nuvarande president är Ewert Ljusberg som är trubadur och vissångare (inte så barnvänliga visor dock).

Idag läste vi kapitel 27 och 28, som handlar om Lappland, och visade jag en grej of the day om fjällräven. Det finns inte så många fjällrävar i Sverige och den är starkt hotad och fridlyst.

GOTD fjällräven

Djurspanarna, GOTD, Svenska år 3, Tema En resa i Sverige

Djurspanarna kapitel 20-23

Vi jobbar med ett kapitel av Djurspanarna i veckan. Jag läser boken som högläsning, vi skriver en tankekarta och sedan skriver vi en faktatext om antingen landskapet, något speciellt i landskapet eller om landskapsdjuret. Ibland gör jag en GOTD, ibland tittar vi på en film om landskapet eller djuret och ibland läser vi faktatexter och plockar ut nyckelord och skriver en egen faktatext. Vissa djur har vi även gjort som bilduppgift.

Nu har vi hunnit arbeta med 23 kapitel i boken 🙂 Under de senaste veckorna har vi arbetat med Härjedalen, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Landskapsdjuren som vi arbetade med var björn, berguv, tjäder och lodjur och vi använde faktatexter från Tengnäs läromedel.

När man arbetar med Dalarna passar det bra att gör en GOTD om dalahästen (den finns på lektion.se) och när man arbetar med Gästrikland, som vi gjorde i samband med första advent då Gävlebocken ställs upp, en GOTD om Gävlebocken. (som finns på Emelie Erikssons Prezi). Just denna grej är gjord 2017 så jag uppdaterade mig lite om gävlebocken för att få reda på de senaste siffrorna om hur det gått för bocken de senaste åren innan vi gjorde den.

Djurspanarna, Svenska år 3, Tema En resa i Sverige

Djurspanarna kapitel 17-19

I kapitlen 17-20 i Djurspanarna reste Sofie, Jens och pappa först hem innan de åkte vidare genom Uppland och sedan till Gotland. Landskapsdjuren som vi arbetade med var havsörn (Uppland) och igelkott (Gotland).

Till kapitel 17, som handlar om djur i stan, så skrev vi även en faktatext om räven. Det är ju lite fascinerande det här med råttor också. Hur många finns det egentligen i en stad? Jag läste en artikel i Leva & Bo om den väntande invasionen av råttor i år. Hualigen!

När vi nådde Uppland och Gotland så skrev vi faktatexter om havsörnen och igelkotten. Det var ju lite spännande också för just våra elever eftersom Nynäshamn blev omnämnd i boken. Gotlandsbåtarna går från Nynäshamn, inte så långt ifrån vår skola 🙂

Vi använde faktatexter från Tengnäs läromedel. De är ju så bra eftersom de har en faktatext men även en sida med nyckelord från texten. Vi passade på att att arbeta med VÖL-diagram och tankekarta som finns både som kopieringsunderlag i lärarhandledningen till “Nyckeln till skatten” och i Språknycklar i arbetsboken.

Djurspanarna, Svenska år 3, Tema En resa i Sverige

Djurspanarna kapitel 13-16

I kapitlen 13-16 i Djurspanarna reser vi genom Dalsland, Värmland, Närke och Västmanland. Landskapsdjuren är korpen (Dalsland), vargen (Värmland), hasselmusen (Närke) och rådjuret (Västmanland).

Till de kapitlen skrev vi faktatexter om just korpen, vargen och hasselmusen till vår bok. Vargen väcker många känslor, för eleverna har hört mycket, både positivt och negativt om dem. Det blev väldigt bra diskussioner. Vi kunde återigen prata om Kolmården där de tidigare hade vargar.

Eleverna arbetar med faktatexten tillsammans med sin axelkompis. Vi använder strukturen “Kloka pennan“, det vill säga en läser och en antecknar. De vet sedan tidigare vad som krävs av dem eftersom vi använder strukturen när vi skriver faktatexter om djur varje vecka. det är viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem exempelvis “som läsare ska du läsa texten, kolla så sekreteraren förstått, diskutera vilka ord som är viktiga” och “sekreteraren ska lyssna när läsaren läser, ställa frågor/bekräfta, diskutera vilka ord som är viktiga och skriva stödorden”.

Innan de skriver stödorden diskuterar de alltid vilka stödord och vilken fakta som de ska skriva in på sin sexfältare/tankekarta, vi använder olika. Till korpen och vargen använde vi en sexfältare och till hasselmusen använde vi VÖL-schema och tankekarta (de finns i Språknycklar som hör till Nyckeln till skatten och som kopieringsunderlag i lärarhandledningen). De formulerar sedan meningar utifrån stödorden tillsammans, men de skriver oftast var för sig. Texterna som vi använder kommer från “Skriv och lär – djur och natur i Sverige” från Tengnäs läromedel . Det är jättebra korta faktatexter som passar eleverna. De har även plockat ut stödord som eleverna kan använda när de skriver egen faktatext.

När vi arbetade med Västmanland så gjorde jag en GOTD om Sala silvergruva. Den har en riktigt spännande historia med en mystisk (och lite läskig) gruv-fru. En av mina elever kunde berätta att hennes pappa berättat att han sovit i sviten som de har nere på 155 meters djup. Så häftigt! Här finns grejjen om Sala silvergruva

Djurspanarna, Svenska år 3, Tema En resa i Sverige

Tema En resa i Sverige – Djurspanarna kap 10-12

I kapitlen 10-12 i Djurspanarna reser vi genom Västergötland och Bohuslän. Västergötlands landskapsdjur är tranan och Bohusläns landskapsdjur är knubbsälen.

Eftersom vi samtidigt läser “Nyckeln till skatten” och eleverna har fått bekanta sig med runstenar och runor gjorde jag en grej of the day om just runstenar. På Riksantikvarieämbetet finns det mycket information om Sveriges runstenar. I Västergötland finns det många runstenar bevarade och deras mest kända runsten är Sparlösastenen. Stenen är ett block som har inristningar på fyra sidor. Här finns grejjen om runstenar och Sparlösastenen.

Vi skrev även en faktatext om knubbsälen, eleverna läste en faktatext, plockade ut stödord och skrev sedan en egen faktatext. Vi fick lära oss lite nya ord också som sandbank, kust, profil, grumligt och kut. De börjar bli experter på att skriva fakttexter. Här finns en faktatext om Knubbsälen.

Djurspanarna, Svenska år 3, Tema En resa i Sverige

Tema En resa i Sverige – Djurspanarna kap 7-9

Vi drog ner på tempot lite när vi kom igång och jobbade med arbetsboken i “Nyckeln till skatten”. Förra veckan arbetade vi därför endast med kapitel 7 och 8 i Djurspanarna och den här veckan arbetade vi med kapitel 9. Vi läste då om Blekinge och landskapsdjuret ekoxe, Skåne och landskapsdjuret kronhjort samt Halland och landskapsdjuret lax.

I Djurspanarna finns det mycket fakta och till vår sugarbok bok “En resa i Sverige” skrev eleverna en faktatext om ekoxen. De läste en kort faktatext och skrev en sexfältare . De skrev i par och även denna gång använde vi den kooperativa strukturen Kloka pennan med rollerna Läsare och skrivare.

Till Skåne så gjorde vi en GOTD om Öresundsbron och till Halland gjorde vi en GOTD om bockstensmannen. På Hallands kulturhistoriska museum finns en massa intressant om bockstensmannen. Det var lite med skräckblandad förtjusning vi läste och tittade på bilderna. Det finns en klippdocka på bockstensmannen som jag skrev ut och eleverna målade och klippte. Faktan från GOTD och klippdockan satte vi in i vår sugarbok.

Här finns grejjerna:

GOTD om Öresundsbron hittade jag på Prezi och den om Bockstensmannen hittade jag på gotdswe.se.

 

Djurspanarna, NO, SO, Svenska, Tema En resa i Sverige

Tema Sverige – Djurspanarna kap 1-6

Vi har börjat med Tema Sverige. Vi utgår från läseboken Djurspanarna som vi tidigare har haft som läsläxa i årkurs 3. I boken reser en familj genom hela Sverige i jakt på landskapsdjur. På vägen så lär vi oss en hel del fakta om landskapen men framförallt om djuren.

Jag läser högt ur boken och så jobbar vi med de olika landskapen på olika sätt. Tanken är inte att lära sig allt om olika landskap utan vi arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi kommer att uppmärksamma något i varje landskap som utmynnar i en grej of the day, bilduppgift eller en faktatext med ett av landskapsdjuren. Vi kommer också arbeta med kartan, väderstreck och världsdelar i förhållande till Sverige. Vi använder sugarböcker och alla elever gör en egen Sverige-bok.

Första veckan arbetade vi med kapitlen 1-6 och landskapen Södermanland, Östergötland, Småland och Öland. Det blev många kapitel eftersom vi inte kommit igång med läsläxan och arbetet med “Nyckeln till skatten” än.

Vi har gjort två GOTD, en om Stockholms slott (Södermanland) och en om Sveriges minsta landskap Öland. De finns här:
GOTD Stockholms slott
GOTD Öland

Eleverna har också skrivit en faktatext om uttern som är Smålands landskapsdjur. Vi använde korta texter med fakta som eleverna skrev en sexfältare utifrån med hjälp av den kooperativa strukturen Kloka pennan. De arbetade i par och fick rollerna Läsare och skrivare. Läsaren läser texten och skrivaren skriver stödord i sexfältaren. Jag gillar den strukturen, det får verkligen alla elever att bli delaktiga vilket annars kan vara svårt när eleverna arbetar i par eller grupp. När sexfältaren var ifylld kontrollerade eleverna tillsammans så att de hade fått med alla viktig fakta och skrev sedan en faktatext utifrån stödorden som de satte in i sin Sverige-bok.

Här finns en faktatext utter
Här finns en Sexfältare_djur.
Läs mer om strukturen kloka pennan på kooperativt.com.

På bilden denna vecka ritade vi en delfin när vi läst kapitlet om Östergötland då de gjorde ett besök på Kolmården och delfinariet i boken. Eleverna tecknade en Kawai delfin som de målade med akvarellpennor och sen med pensel och vatten.

På musiklektionen sjöng vi bland annat Sverige är ett avlångt land och Lille katt (för lite koppling till Småland). Vi köpte en licens till Musikoteket till skolan (den gäller för hela skolan i 12 månader) och där finns massor med texter och musikbakgrunder. Perfekt om man vill lära sig lite nya sånger (eller lyssna på gamla godingar).

Landskapsvapnen hittar du hos Unga Fakta

Centralt innehåll

Svenska årskurs 1-3

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Naturorienterande ämnena i årskurs 1-3

Året runt i naturen

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3

Att undersöka verkligheten

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Att leva i världen

  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Bild årskurs 1-3

Bildframställning

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

Musik årskurs 1-3

Musicerande och musikskapande

  • Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.