Letar du efter arbets- och läsförståelsehäften till ABC-klubbens ”Den magiska kulan”, ”Diamantjakten” och ”Nyckeln till skatten”? Då har du hittat rätt 🙂 Arbetshäftena till ”Den magiska kulan” har mina elever arbetat med i skolan och häftena till ”Diamantjakten” och ”Nyckeln till skatten” har mina elever haft som läxa tillsammans med läsläxan.
Jag har gjort två häften till ”Den magiska kulan”, dessa har jag arbetat med eleverna i skolan. Eleverna har sin läsebok och veckans kapitel att läsa som läxa eftersom vårt syfte med läxa är att eleverna ska få mängdläsning. Vill man exempelvis använda en av sidorna till respektive kapitel som läxa så behöver man gå igenom orden innan (är något ord eller något annat är oklart så kolla på respektive kapitels inlägg).
Läsförståelsehäftet är till de som är goda läsare och har god läsförståelse samt läser B- eller C- boken med visst flyt. De har också kommit en bit i sin skrivutveckling. Läser man B-boken med flyt men ännu inte kan läsa mellan raderna så är det bättre att eleven arbetar i arbetshäftet. Jag ger C-boken till elever som har kommit långt både i sitt läsflyt och läsförståelse och har gjort frågorna utefter det. Frågorna är på raden, mellan raderna och ibland bortom raderna för att de ska få lite utmaning. ABC-klubben benämner frågorna som på ytan, under ytan samt på djupet-frågor. Mina elever har läst i små grupper för varandra och sedan svarat på frågorna tillsammans i skolan. Vill man använda häftet som läxa är det viktigt att gå igenom frågorna och att eleverna fått möjlighet att diskutera frågorna i skolan innan de får hem läxan (svaren på frågorna finns i respektive inlägg för varje kapitel. Vissa svar är endast exempel då de ibland kan finnas flera olika svar på frågan).
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Till ”Diamantjakten” har jag gjort häften på tre olika nivåer. Vill man ha ett och samma häfte till de som läser A- samt B-boken, så passar häftet till A-boken bäst. På väg-häftet är till de elever som är i början av sin läsutveckling, där är det lite repetition och de flesta svaren finns att finna på raderna i läseboken. Jag har skrivit sidnummer där svaret på frågan finns och det finns bildstöd. Häftenas svårighetsgrad ökar sedan med varje bok. Jag har skrivit frågorna utifrån att man kan läsa exempelvis B-boken med visst flyt och kan läsa både mellan och bortom raderna.
Till ”Nyckeln till skatten” har jag också gjort tre häften på olika nivåer. Även här passar häftet till A-boken både till A- och B-boken och precis som till Diamantjakten ökar svårighetsgraden i häften till Nyckeln till skatten.
Hur vi arbetade med de olika kapitlen kan du läsa under inlägget till varje specifikt kapitel (klicka då på den bok ni läser i menyn så får du upp alla inlägg om boken).
Vill man så skriver man ut varje sida som A4 (för de som behöver mer plats för att skriva) och binder ihop med en spiral, men det går lätt att skriva ut häftet som en bok. Jag brukar då öppna dokumentet i Acrobat reader och skriva ut därifrån. Man väljer häfte under Anpassning av sidstorlek och sidhantering.
Så har ett nytt läsår kommit igång. Har ni börjat med läsläxorna än? Vi ska skicka hem läsläxan nu på fredag. Spännande 🙂
I början av årskurs ett brukar vi arbeta mycket med ordbilder. Vi arbetar med vanligt förekommande ordbilder men också ordbilder som förekommer i de första kapitlen i ”Den magiska kulan”. Sedan tidigare har jag tipsat om ordbingo som vi brukar spela varje vecka innan vi börjar med läsläxan (det finns i två olika versioner) och här kommer också två memory som kan lamineras och klippas. De matchar orden som jag har på de sex första arbetsbladen till ”Den magiska kulan” (som finns i inläggen för kapitel 1-6 samt i arbetshäftet, inläggen hittar du under ”Den magiska kulan” i menyn).
Jag har satt ihop alla arbetsbladen som vi arbetade med under årskurs 1 för att det ska bli lättare att hämta hem och skriva ut det.
Jag har arbetat med arbetsbladet till varje kapitel under en lärarledd lektion. Vi har då lyssnat efter bokstavsljud tillsammans, lyssnat var vi hör bokstavsljudet – i början, inuti eller i slutet, kopplat samman ljudet med rätt bokstav och skrivit bokstäver och ord. Jag använder pinnar med elevernas namn (*no-hands-up) som jag drar så de fick turas om att säga/ljuda/läsa ordet, lyssna efter bokstavsljudet och berätta för övriga (som då också provade att läsa och lyssna). Jag har en smartboard så jag hade arbetsbladet uppe på den samtidigt och vi kunde då även skriva i det dokumentet. Det fungerar så klart att skriva orden på tavlan också om man inte har en smartboard.
I början av årskurs 1 arbetade jag med övningar från Bornholmsmodellen, som vi även arbetar med i förskoleklass, och när jag arbetade med arbetsbladen blev det lite liknade upplägg (lyssna-ljuda-läsa-koppla samman). Eleverna arbetade inte självständigt med arbetsbladen den första terminen i år 1. Vi arbetade så för att jag ville försäkra mig om att eleverna verkligen kunde höra var i ordet bokstavsljudet hördes och att de kunde koppla samman ljudet med rätt bokstav. Från kapitel 12 fick eleverna börja träna på att skriva bokstäverna (vi var då inne på vårterminen), innan dess skrev de allra flesta på iPad. Parallellt med läsning i ”Den magiska kulan” och arbetet med arbetsbladen skrev eleverna meningar utifrån de ordbilder som vi arbetade med under veckan.
De elever som redan hade kommit igång med sin läsning och läste med flyt fick läsa B- respektive C-boken. De fick istället för att arbeta med arbetsbladen svara på läsförståelsefrågor och träna på meningsbyggnad och skriva läsliga bokstäver som utmaning. De frågorna finns också i ett häfte . De arbetade med ett arbetsblad i veckan.
*No hands up är ett formativt arbetssätt (Dylan William) och går ut på att ge alla elever möjlighet att svara på frågor och inte endast de som räcker upp handen. Det gör att fler elever blir aktiva och forskningen visar att inlärningen ökar med det arbetssättet. Det är viktigt att eleven som ska svara får tid på sig att svara så man inte går vidare för fort. Om eleven inte kan svara kan man fråga en kompis som kan hjälpa till.
Jag hade läsförståelsefrågor till de elever som läste B- och C-boken i ”Den magiska kulan”. Vi arbetade med dem i skolan. Nu har jag satt ihop läsförståelsefrågorna till varje kapitel i ett pdf-häfte. Det är lättare att ladda ner om ni vill använda i er undervisning eller kanske som läxa. Oavsett om ni vill ha dem i ett häfte eller inte så finns de nu på samma plats vilket jag hoppas underlättar.
Det är några som frågat hur jag har arbetat med ”Den magiska kulan”. Så här kommer ett inlägg om hur jag lade upp veckan kring arbetet med läsläxan och läs- och skrivinlärningen. Först en kortfattad lektion och sedan mer ingående för er som vill läsa lite mer hur och varför 🙂
Fredag: Läser nästa veckas kapitel. Går igenom ord och uttryck. Vi arbetar med ordbilder och jag går igenom några av veckans uppgifter. Måndag: Vi lyssnar efter bokstavsljudet och skriver ord på tavlan som innehåller bokstaven. Tisdag: Arbetsblad och läsförståelsefrågor (finns i inläggen för varje kapitel). Onsdag: Skriver texter på iPad/skrivbok utifrån texten och ordbilder i läseboken. Torsdag: Arbetar med uppgifter kopplade till läseboken (arbetsblad/arbetsbok) och skriver klart texter på iPad/skrivbok. Alla elever läser i läsgrupper. Fredag: Läser nästa kapitel och går igenom ord och uttryck. Diskussion och jobba klart med veckans uppgifter.
Lektion 1 (fredag):
Jag läser det nya kapitlet i C-boken på fredagen innan eleverna får ta med sig sina böcker hem igen. Vi går igenom olika ord och uttryck, jag tar hjälp av lärarhandledningen och av eleverna. Vi gissar vilken bokstav som det är fokus på i de ord som vi kommer arbeta med nästa vecka. Vi har också diskussioner om de händelser som tas upp i boken och de får möjlighet att koppla det till händelser i deras eget liv. Eleverna har sedan läsläxa från fredag till torsdag. Det är den enda läxan som jag har till mina elever och det är en viktig läxa, eleverna behöver mängdträning för att bli goda läsare. Vi läser mycket i skolan men att läsa hemma och på sin fritid är en viktig förutsättning för elevens läsutveckling (läs mer om läsinlärning och Hebbs princip som innebär att det man tränar på om och om igen blir lättare och mer rätt med tiden. Vissa saker inte kan läras in som kunskap utan det måste nötas in, det vill säga läras in som en färdighet.)
De elever som behöver har tillgång till inläsningstjänst, då kan de lyssna på texten på inlasningstjanst.se, eller via deras app, och samtidigt följa med i texten i sin läsebok. Läxan är att läsa ca 10-15 minuter varje skoldag.
Lektion 2 (måndag):
Jag läser kapitlet ur C-boken högt igen och vi pratar om texten och ser om det finns några oklarheter kring fler ord eller begrepp. Vi samlar sedan ord med veckans aktuella bokstav. Kapitlets titel och många av orden i kapitlet innehåller denna bokstav. Eleverna tänker och kommer på namn och ord som jag skriver på tavlan. Tillslut är tavlan fylld av ord. Av några av orden bildar vi meningar som jag skriver på tavlan. Jag går även igenom några av arbetsbokens/arbetsbladets uppgifter som olika ordbilder och bildar meningar med dem. Här får man utgå från klassen, några av mina elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling skrev istället meningar/sagor på iPad när vi spånade ord.
Vi samlade ord som innehöll bokstaven å. Vi märkte att vissa ord låter som å men stavas med o.
När vi arbetade med å arbetade vi även med att sätta in ordbilden/prepositionen på i meningar.
Vi arbetade med ord med bokstaven ä och ordbilden är. Eleverna letade ord som innehåller är och jag skrev upp alla ord som de kom på.
När vi arbetade med bokstaven u så arbetade vi med ordbilden ur som vi satte in i olika ord. Eleverna klurade och sa ord som jag skrev på tavlan.
Som ingångsbiljett fick de uppdrag att skriva så många ord de kunde som rimmade på ordet tur när vi arbetade med U och ordbilden ur.
Lektion 3 (tisdag):
På tisdagar har jag två svenskalektioner, en på morgonen och en efter lunch. Vi arbetar med arbetsbladet (ett inlägg för varje kapitel). Den här lektionen delar vi upp eleverna i grupper och jag samarbetar då med Lise-Lotte vår SvA-lärare och Linnéa som är min klass fritidstillhörighet. De elever som läser A-boken arbetar med arbetsbladet tillsammans med mig eller Lise-Lotte. Jag har genomfört det med 5 elever men också i helklass, så det fungerar bra oavsett storlek men optimalt är så klart lite mindre grupper. Ibland hinner vi klart under en lektion och ibland behöver vi två, då kan vi fortsätta efter lunch (men då arbetar jag tillsammans med Linnéa). De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läsa kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor.
Arbetet med arbetsbladet
När jag och Lise-Lotte arbetar har vi ca 7-10 elever i varje grupp. Jag tar upp arbetsbladet på Smartboarden i klassrummet och Lise-lotte tar upp den i sitt klassrum. Vi arbetar med den tillsammans, hela gruppen. Vi börjar ibland på sida ett och ibland sida två. Jag drar en pinne (no-hands Dylan Williams) med ett av elevernas namn och ber denne exempelvis berätta vad hen ser på bilden, hen får sedan berätta vilka bokstavsljud som finns i ordet (ex. S-O-L), lyssna hur många bokstavsljud det finns och lyssna om det aktuella bokstavsljudet som vi söker finns i ordet. Arbetar vi med ”S” så lyssnar vi om bokstavsljudet ”s” finns i ordet. De andra eleverna provar också och vi kan hjälpas åt att lyssna efter bokstavsljuden. De får turas om att skriva bokstäverna/dra streck/skriva meningar på arbetsbladet på smartboarden och de skriver även på sitt arbetsblad. Jag drar en ny pinne och vi fortsätter med nästa ord. Så arbetar vi oss igenom arbetsbladet. Vi läser, lyssnar och skriver tillsammans. Några tar sig igenom arbetsbladet lite snabbare och avslutar då med att färglägga bokstaven på första sidan.
Arbetet med läsförståelsefrågor (de som läser B- eller C-boken)
De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läser de kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor. I början blev det mest ord men ju lägre tiden gick så tränade de på att skriva hela meningar. De svarade på frågorna enskilt men kunde även hjälpa varandra eller diskutera frågorna med varandra. Från början hade jag sex elever som läste B-boken och då satt de tre och tre och läste, så småningom hade jag några som läste C-boken och några nya som började läsa B-boken så grupperna ändrades lite under läsåret. De ska alltid rita en bild på baksidan som anknyter till kapitlet. De visar alltid uppgiften för mig och då kan jag återkoppla hur de kan utveckla sina meningar/bild.
Lektion 4-5 (tisdag och onsdag)
Vi fortsätter med arbetsbladet om det inte är klart och övergår med att arbetar med ”Att skriva sig till läsning” och skriver på iPad, två och två. Det eleven skriver är kopplat till bokstaven, ordbilder eller händelser som vi arbetar med i det aktuella kapitlet och såklart utifrån elevens läs- och skrivkunskaper. Det utvecklades mer och mer under året. I början kunde det vara att skriva ord med den aktuella bokstaven som vi arbetade med, skriva meningar med en specifik ordbild (exempelvis ”Jag heter Cathrine”, ”Jag bor i Nynäshamn”) till att skriva en egen berättelse med inspiration av ”Prinsen ochsanningens spegel” (från kapitel 18). Att träna på ordbilder och automatisera dem har gett många av mina elever en ”aha”-upplevelse. De tror, och försöker övertyga mig om, att de inte kan läsa och så kan de läsa enkla meningar som ”Jag ser en sol” när de provar. Så häftig upplevelse både för de själva och mig. Det har ökat motivationen för mina elever att fortsätta träna för att de känner att de kan. Ju längre eleverna kom i sin skrivutveckling så började några elever skriva för hand på papper istället och arbetade då enskilt med sitt skrivande men kunde diskutera med en kompis om de fastnade och behövde input för att komma vidare. När man skrivit klart sin text får de feed-back och sedan skrivs texten ut och eleven ritar en bild som anknyter till sin text.
Här arbetar eleven med ordbilderna jag, är, har och en.
När vi arbetade med kapitel 18 läste vi en berättelse om en prins som var kär i Pepita. Eleverna skrev egna sagor inspirerade av sagan in boken.
Läxhjälp (Onsdag efter skoltid):
På onsdagar har jag läxhjälp och då har de elever som har varit sjuka, inte hunnit träna på sin läsläxa eller behöver läsa en extra gång stannat kvar och vi har då läst i små läsgrupper tillsammans. Då diskuterar vi även ord och innehållet i texten igen.
Lektion 6 (torsdag)
Vi arbetar med uppgifter från arbetsboken/arbetsblad/fortsätter skriva på iPad. Alla elever läser även sin läsläxa för mig eller Linnéa, så på torsdagar tar alla elever med sina läseböcker tillbaka till skolan. De har också ett läskort där vårdnadshavare kan skriva hur det gått att läsa under veckan. De läser i små grupper om ca 3-4 elever och beroende på hur långa kapitlen är så läser de antigen hela eller en till två sidor. Här får vi en mycket bra uppfattning hur elevens läsning utvecklas och vi får också möjlighet att prata om ord och meningar, texten och handlingen i små grupper. På fredagen läser vi det nya kapitlet och eleverna tar med sig sina läseböcker hem igen.
På Bokus hittar du alla böcker i serien ”Den magiska kulan”, där kan du även provläsa dem innan du köper dem.
CDen här veckan läser vi sista kapitlet i ”Den magiska kulan”. Vi ska arbeta med bokstaven C som är lite klurig eftersom den uttalas som S i vissa ord och som K i andra. Vi ska träna på att skriva Cc och även skriva orden citron, cykel, clown. Vi tränar även på läsförståelse och att skriva meningar med stor bokstav och punkt. Svaren på frågorna kan vara Vad tänkte Asta på? Hon tänkte på den gamla damen och den magiska kulan. Vad tyckte Valle om showen? Det var den bästa showen han sett. Vad var det för fel på Valles tröjor? Hans namn var felstavat. Det stod Walle istället för Valle.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling arbetar med läsförståelsehäftet istället. De svara på frågor på ytan, under ytan och på djupet. Mina elever läser alltid kapitlet i små grupper och svarar på frågorna i läsförståelsehäftet tillsammans. De får då möjlighet att diskutera frågorna och hjälpa varandra med att formulera meningar. Svaren på frågorna till veckans kapitel skulle kunna vara: 1. Hon kände sig nervös, 2. Att de skulle våga göra saker och att de klarade sig utan kulan, 3. Att de skulle sjunga och göra sitt bästa, 4. Att de skulle klara sig bra utan kulan.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Den här veckan ska vi arbeta med bokstaven Jj. Den är ganska lätt att skriva och uttala. Men j-ludet är lite klurigt eftersom det finns några ord som stavas med lj-, dj-, hj-, gj- och g. Vi ska därför arbeta med j-ljudet den här veckan så eleverna blir medvetna om att j-ljudet kan stavas på olika sätt. På arbetsbladen tränar eleverna på att forma bokstaven Jj och tänka på lilla j ska ner i källaren. De ska och skriva meningar som börjar med Jag. Orden som de skriver i rutorna är haj, linjal, jojo, lejon, tröja, paj. Eleverna ska sedan läsa en text som är kopplad till veckans kapitel (det är inte direkt avskrivet). När luckorna är rätt ifyllda blir texten så här:
Familjen ska gå på Musiknatten. Jag vill inte! Säger Sigge. Jag vill inte gå med. Asta ska uppträdaochdu ska följa med, säger pappa.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. De skulle gå på Musiknatten. 2. Han tyckte det var fjantigt, 3. Hon hade tandborsten i munnen, 4. Han tejpade fast en fusklapp.
BUnder dessa två veckor efter påsklovet (som vi hade vecka 16) har vi arbetat med kapitel 23. Bokstaven vi arbetat mest med är Bb. Vi har provat att säga B respektive D för att känna var i munnen man säger dem och vi har jobbat med strategier för att att känna igen dem och skilja dem åt. Vi har även tränat på att lyssna efter bokstavsljuden i ord och att skriva bokstaven som hör till bokstavsljudet. Eleverna får trolla med ord på arbetsbladet exempelvis ben/den, dur/bur Det är roligt att man få olika ord. De ord som eleverna skriver i rutorna är boll, ben, båt, blåbär, badkar. De tränar också på att skriva meningar och har orden i rutan till hjälp.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. Rektorn hade ändrat sig. Klassen ska inte splittras, 2. Hon sa att 1b var världens bästa klass, 3. Här ska eleven skriva vad denne tror, 4. Hon fick momman.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
GDen här veckan ska vi arbeta med kapitel 22 i ”Den magiska kulan”. Vi passar på att arbeta med bokstaven G, hur den låter i när vi läser den i ord, hur den ser ut och hur man skriver den. Vi ska också prata om att g kan låta som g eller j i olika ord och kommer då in på mjuka och hårda vokaler.
Orden eleverna skriver den här veckan är gräs, gurka, gris. Men även gitarr, geting, get, älg, korg, berg. Eleverna får fylla i ord som fattas i en text, texten är hämtad från sidorna 95-97 men för att fylla i luckorna behöver man läsa texten (den är inte direkt avskriven så man kan inte skriva av). Texten ska kan förslagsvis se ut så här (eller liknande):
Asta, Bea och Cesarsprang till ödehuset. Dörren stod öppen. Det var inga saker där. Asta såg damen i spegeln. Damen höll i kulan.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. De sprang till ödehuset, 2. Det var tomt, dammigt och kusligt, 3. Här får eleven skriva vad denne tror, 4. Även här får eleven skriva vad den tror eller så kan man skriva det som Asta tror.Asta tror att damen kan mena att det löser sig.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Den här veckan arbetar vi även med vårtecken. Vi gick ut på artbingo, från Naturhistoriska riksmuseet, förra veckan och hittade lite olika vårtecken. Den här veckan ska vi grotta ner oss i vårblommor. Vi hittade några förra veckan och fler lär det nog bli.
YDen här veckan ska vi arbeta med vokalerna och lite extra med just Yy. Y är lite svår, den låter lite som i och ibland som u. Jag fick ett tips av vår SvA- lärare Lise-Lotte att när man ska arbeta med y så kan eleverna få prova att säga i respektive y. När man säger y så kan man lägga en penna på överläppen, och den ligger kvar. Säger man i så finns det ingen hylla att lägga pennan på. I fredags när jag läste kapitel 21 för eleverna så testade vi att säga i och y. Och vi testade med pennan, det blev an aha-upplevelse från eleverna 😀
Förutom att träna på att forma bokstaven så finns det övningar med att sätta in de vokaler som saknas i orden på arbetsbladet. I några av orden passar flera av vokalerna, och det är häftigt när eleverna upptäcker det. Vi tränar dessutom på att lyssna efter bokstavsljuden i ord, koppla ihop dem med rätt bokstav och tränar på att skriva bokstäverna. Orden som vi skriver på den här veckans arbetsblad är myra, fyr, sylt, yxa, cykel, kyl. Vi ska också arbeta med motsatsord den här veckan så det finns lite sådana övningar på arbetsbladet också. Motsatsorden vi arbetar med är kort-lång, snäll-dum, stor-liten, tung-lätt, äckligt-gott, svag-stark.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaret på veckans frågor i läsförståelsehäftet är: 1. De pratade med rektorn, 2. Hon letade efter kulan, 3. Hur hon skulle göra med klasserna, 4. Här ska eleven skriva vad denne tror kommer hända.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
