Författare: Cathrine

I kapitlen 17-20 i Djurspanarna reste Sofie, Jens och pappa först hem innan de åkte vidare genom Uppland och sedan till Gotland. Landskapsdjuren som vi arbetade med var havsörn (Uppland) och igelkott (Gotland).

Till kapitel 17, som handlar om djur i stan, så skrev vi även en faktatext om räven. Det är ju lite fascinerande det här med råttor också. Hur många finns det egentligen i en stad? Jag läste en artikel i Leva & Bo om den väntande invasionen av råttor i år. Hualigen!

När vi nådde Uppland och Gotland så skrev vi faktatexter om havsörnen och igelkotten. Det var ju lite spännande också för just våra elever eftersom Nynäshamn blev omnämnd i boken. Gotlandsbåtarna går från Nynäshamn, inte så långt ifrån vår skola 🙂

Vi använde faktatexter från Tengnäs läromedel. De är ju så bra eftersom de har en faktatext men även en sida med nyckelord från texten. Vi passade på att att arbeta med VÖL-diagram och tankekarta som finns både som kopieringsunderlag i lärarhandledningen till ”Nyckeln till skatten” och i Språknycklar i arbetsboken.

I kapitlen 13-16 i Djurspanarna reser vi genom Dalsland, Värmland, Närke och Västmanland. Landskapsdjuren är korpen (Dalsland), vargen (Värmland), hasselmusen (Närke) och rådjuret (Västmanland).

Till de kapitlen skrev vi faktatexter om just korpen, vargen och hasselmusen till vår bok. Vargen väcker många känslor, för eleverna har hört mycket, både positivt och negativt om dem. Det blev väldigt bra diskussioner. Vi kunde återigen prata om Kolmården där de tidigare hade vargar.

Eleverna arbetar med faktatexten tillsammans med sin axelkompis. Vi använder strukturen ”Kloka pennan”, det vill säga en läser och en antecknar. De vet sedan tidigare vad som krävs av dem eftersom vi använder strukturen när vi skriver faktatexter om djur varje vecka. det är viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem exempelvis ”som läsare ska du läsa texten, kolla så sekreteraren förstått, diskutera vilka ord som är viktiga” och ”sekreteraren ska lyssna när läsaren läser, ställa frågor/bekräfta, diskutera vilka ord som är viktiga och skriva stödorden”.

Innan de skriver stödorden diskuterar de alltid vilka stödord och vilken fakta som de ska skriva in på sin sexfältare/tankekarta, vi använder olika. Till korpen och vargen använde vi en sexfältare och till hasselmusen använde vi VÖL-schema och tankekarta (de finns i Språknycklar som hör till Nyckeln till skatten och som kopieringsunderlag i lärarhandledningen). De formulerar sedan meningar utifrån stödorden tillsammans, men de skriver oftast var för sig. Texterna som vi använder kommer från ”Skriv och lär – djur och natur i Sverige” från Tengnäs läromedel . Det är jättebra korta faktatexter som passar eleverna. De har även plockat ut stödord som eleverna kan använda när de skriver egen faktatext.

När vi arbetade med Västmanland så gjorde jag en GOTD om Sala silvergruva. Den har en riktigt spännande historia med en mystisk (och lite läskig) gruv-fru. En av mina elever kunde berätta att hennes pappa berättat att han sovit i sviten som de har nere på 155 meters djup. Så häftigt! Här finns grejjen om Sala silvergruva

I kapitlen 10-12 i Djurspanarna reser vi genom Västergötland och Bohuslän. Västergötlands landskapsdjur är tranan och Bohusläns landskapsdjur är knubbsälen.

Eftersom vi samtidigt läser ”Nyckeln till skatten” och eleverna har fått bekanta sig med runstenar och runor gjorde jag en grej of the day om just runstenar. På Riksantikvarieämbetet finns det mycket information om Sveriges runstenar. I Västergötland finns det många runstenar bevarade och deras mest kända runsten är Sparlösastenen. Stenen är ett block som har inristningar på fyra sidor. Här finns grejjen om runstenar och Sparlösastenen.

Vi skrev även en faktatext om knubbsälen, eleverna läste en faktatext, plockade ut stödord och skrev sedan en egen faktatext. Vi fick lära oss lite nya ord också som sandbank, kust, profil, grumligt och kut. De börjar bli experter på att skriva fakttexter. Här finns en faktatext om Knubbsälen.