På vår skola har vi arbetat med flera olika läsläror som exempelvis ABC-klubben med Den magiska kulan och Robinböckerna med Robin, hjälp en robot! Det finns många olika sätt att arbeta med läsinlärning och olika läromedel använder olika progressioner. Vissa börjar med exempelvis O, S, L, medan andra börjar med I, S, O eller O, M, A.
I det här häftet används en bokstavsordning där eleverna tidigt kan bygga och läsa enkla ord som: sol, orm, mor, ros, ram. Tanken är att läsningen ska kännas meningsfull redan från början och att eleverna snabbt ska få uppleva att de faktiskt kan läsa och att de känner sig som läsare.
Samtidigt behöver undervisningen vara flexibel. Alla klasser ser olika ut, och många skolor arbetar redan med etablerade läromedel eller modeller för läsinlärning. Därför är bokstavsordningen i häftet tänkt som ett förslag, inte som ett måste. Sidorna är inte numrerade och inte avdelade i olika kapitel så man kan ändra ordning på sidorna som man vill.
I SO-undervisningen arbetar vi med PULS SO 4. Efter avslutat tema om Sverige fick eleverna arbeta med ordgömmor som ett sätt att befästa centrala begrepp.
Bokstavshäftet är uppbyggt på ett flexibelt sätt utan fasta kapitel eller sidnummer. Det gör att du enkelt kan ändra ordning på bokstäverna och anpassa materialet efter den arbetsgång som passar din undervisning eller elevgrupp bäst. I just detta häfte har jag valt att ändra bokstavsordningen så att den passar arbetet med Robin.
I häftet finns utvalda ord på varje sida som tränar elevernas fonologiska medvetenhet och förmåga att lyssna efter specifika bokstavsljud. Vissa ord är medvetet lite klurigare, exempelvis ord med ovanliga stavningar, flera betydelser eller ljud som kan vara svårare att urskilja. Tanken är att skapa progression och ge möjlighet till samtal, gemensam språklek och extra träning kring ljud och stavning.
Jag brukar använda övningarna på Smartboarden. Jag drar upp en sida i taget och så funderar klassen på orden och vi lyssnar efter bokstavsljuden. Sen får eleverna turas om att skriva på Smartboarden. Det är en bra förberedelse inför arbete i arbetsboken.
Det fungerar naturligtvis lika bra att skriva ut dem och ha i ett häfte eller som dubbelsidiga arbetsblad (varje bokstav finns på två sidor).
Vi har bytt läslära på vår skola och arbetar nu med böckerna om Robin. Min klass har läst serien sedan årskurs 1 och under det här läsåret i årskurs 3 har vi arbetat med Robin – Wow, en deckarklubb!.
I samband med att vi nu avslutar boken har jag sammanställt veckornas arbetsblad till ett läsförståelsehäfte. Materialet kan användas som stöd i arbetet med lässtrategier och läsförståelse.
Vi arbetade med fjärilens livscykel och dess olika stadier. Med hjälp av ett fjärilskit från lekolar följde vi larvernas utveckling från larv till puppa och vidare till färdig fjäril. Eleverna ställde hypoteser om vilken fjärilsart det skulle bli och när kläckningen skulle ske. Under arbetets gång skrev vi observationer och dokumenterade förändringarna. Det var så spännande att se larverna äta upp sig, utvecklas till puppor och sedan krypa ur sitt skal och bli en vacker fjäril.
Praktisk uppgift: Låt eleverna gestalta fjärilens livscykel med hjälp av pasta. Limma fast olika pastasorter (t.ex. risoni, fusilli, gnocchi och farfalle) på en pinne. De olika sorterna symboliserar ägg, larv, puppa och fjäril.
Som en extra aktivitet får eleverna ett läsbingo och ett bokmärke i fjärilstema för att uppmuntra läsning under sommarlovet. Materialet bifogas och kan användas direkt i undervisningen.
Nästa vecka arbetar vi med Astrid Lindgren i samband med vår läsvecka. Vi inleder temat med en Grej of the Day om Astrid Lindgren på hennes födelsedag den 14 november, där eleverna får lära känna författaren och några av hennes böcker.
Vi har även beställt boklådor från biblioteket med ett urval av hennes berättelser som eleverna får ta del av under veckan.
Arbetsområde: Eleverna arbetar med Astrid Lindgrens karaktärer i mindre grupper. Varje grupp får en kort faktatext om en karaktär eller berättelse.
Så här arbetar eleverna:
läser texten tillsammans
gör en tankekarta
skapar ett collage kopplat till karaktären
Veckan avslutas med att grupperna presenterar sina collage för varandra samt en gemensam tipsrunda.
Här finns en GOTD, häftet med texterna och en tankekarta.
Vet du att det finns ett program på UR Play som passar perfekt för musikundervisning i lågstadiet? Serien tar upp begrepp som rytm, klang, puls och tempo och fungerar lika bra för dig som inte spelar instrument som för dig som gör det.
Till serien finns en lärarhandledning med många konkreta tips. Varje avsnitt kan ligga till grund för 2–3 lektioner. Jag brukar arbeta så här:
lektion 1: introduktion och tittade på avsnittet
lektion 2–3: praktiskt arbete kopplat till innehållet
Avsnitt: Puls och tempo I första avsnittet får vi följa Betty Beat som utforskar vad puls och tempo är: https://urplay.se/serie/222354-docknroll
Så här arbetade vi
Lyssna och diskutera
Vi lyssnade på:
Gymnopédie No. 1 – Erik Satie
Det går bra nu – Petter
Enter Sandman – Metallica
Eleverna fick diskutera:
Hur låter pulsen?
Hur känns pulsen i kroppen?
Hur kan man beskriva tempot?
Rörelse och puls
Vi rörde oss till musiken och tränade puls med hjälp av en mjuk boll. Vi marscherade också till Överste Hathis marsch – i klassrummet, i korridoren och ute på skolgården.
Utforska vidare
Till låten Live and Let Die arbetade vi med tempo genom rörelse:
eleverna fick vara olika djur (elefant, sköldpadda, hare)
de rörde sig endast när deras tempo hördes
Sång
Vi använde välkända sånger som:
Blinka lilla stjärna
Björnen sover
Veckodagarna
Först sjöng vi tillsammans i samma tempo, sedan provade vi att sjunga i olika tempo samtidigt.
Resultat: Det blev många samtal, rörelser och sångaktiviteter där eleverna fick utforska begreppen puls och tempo på ett konkret sätt.
Letar du efter arbets- och läsförståelsehäften till ABC-klubbens ”Den magiska kulan”, ”Diamantjakten” och ”Nyckeln till skatten”? Då har du hittat rätt 🙂 Arbetshäftena till ”Den magiska kulan” har mina elever arbetat med i skolan och häftena till ”Diamantjakten” och ”Nyckeln till skatten” har mina elever haft som läxa tillsammans med läsläxan.
Jag har gjort två häften till ”Den magiska kulan”, dessa har jag arbetat med eleverna i skolan. Eleverna har sin läsebok och veckans kapitel att läsa som läxa eftersom vårt syfte med läxa är att eleverna ska få mängdläsning. Vill man exempelvis använda en av sidorna till respektive kapitel som läxa så behöver man gå igenom orden innan (är något ord eller något annat är oklart så kolla på respektive kapitels inlägg).
Läsförståelsehäftet är till de som är goda läsare och har god läsförståelse samt läser B- eller C- boken med visst flyt. De har också kommit en bit i sin skrivutveckling. Läser man B-boken med flyt men ännu inte kan läsa mellan raderna så är det bättre att eleven arbetar i arbetshäftet. Jag ger C-boken till elever som har kommit långt både i sitt läsflyt och läsförståelse och har gjort frågorna utefter det. Frågorna är på raden, mellan raderna och ibland bortom raderna för att de ska få lite utmaning. ABC-klubben benämner frågorna som på ytan, under ytan samt på djupet-frågor. Mina elever har läst i små grupper för varandra och sedan svarat på frågorna tillsammans i skolan. Vill man använda häftet som läxa är det viktigt att gå igenom frågorna och att eleverna fått möjlighet att diskutera frågorna i skolan innan de får hem läxan (svaren på frågorna finns i respektive inlägg för varje kapitel. Vissa svar är endast exempel då de ibland kan finnas flera olika svar på frågan).
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Till ”Diamantjakten” har jag gjort häften på tre olika nivåer. Vill man ha ett och samma häfte till de som läser A- samt B-boken, så passar häftet till A-boken bäst. På väg-häftet är till de elever som är i början av sin läsutveckling, där är det lite repetition och de flesta svaren finns att finna på raderna i läseboken. Jag har skrivit sidnummer där svaret på frågan finns och det finns bildstöd. Häftenas svårighetsgrad ökar sedan med varje bok. Jag har skrivit frågorna utifrån att man kan läsa exempelvis B-boken med visst flyt och kan läsa både mellan och bortom raderna.
Till ”Nyckeln till skatten” har jag också gjort tre häften på olika nivåer. Även här passar häftet till A-boken både till A- och B-boken och precis som till Diamantjakten ökar svårighetsgraden i häften till Nyckeln till skatten.
Hur vi arbetade med de olika kapitlen kan du läsa under inlägget till varje specifikt kapitel (klicka då på den bok ni läser i menyn så får du upp alla inlägg om boken).
Vill man så skriver man ut varje sida som A4 (för de som behöver mer plats för att skriva) och binder ihop med en spiral, men det går lätt att skriva ut häftet som en bok. Jag brukar då öppna dokumentet i Acrobat reader och skriva ut därifrån. Man väljer häfte under Anpassning av sidstorlek och sidhantering.
Den här veckan har vi läsvecka och vi kommer arbeta med författaren Helena Bross. Vi kommer få besök av Nynäshamns bibliotek, boklådor fulla med Helena Bross böcker och vi ska även göra en GOTD om henne. Under veckan ska vi läsa flera av Helena Bross böcker på olika sätt genom högläsning, med axelkompis och i grupp. Vi ska även arbeta med berättelsens delar; början, handling och slut och träna på det när vi skriver egna berättelser. Eleverna ska även få skriva ett eget slut till en av Helena Bross berättelser. Spännade vecka!
