I kapitel 3 i ”Diamantjakten” fortsatte vi arbeta med vokaler och konsonanter, men då med fokus på konsonanterna. Det gjorde vi genom att repetera vokalerna för att bli säker på dem. Vi letade sedan ord som började respektive slutade på en konsonant i ord hemma, i klassrummet och i kapitel 3 i boken. När vi letade ord i boken arbetade eleverna i par.
Jag har satt ihop alla arbetsbladen som vi arbetade med under årskurs 1 för att det ska bli lättare att hämta hem och skriva ut det.
Jag har arbetat med arbetsbladet till varje kapitel under en lärarledd lektion. Vi har då lyssnat efter bokstavsljud tillsammans, lyssnat var vi hör bokstavsljudet – i början, inuti eller i slutet, kopplat samman ljudet med rätt bokstav och skrivit bokstäver och ord. Jag använder pinnar med elevernas namn (*no-hands-up) som jag drar så de fick turas om att säga/ljuda/läsa ordet, lyssna efter bokstavsljudet och berätta för övriga (som då också provade att läsa och lyssna). Jag har en smartboard så jag hade arbetsbladet uppe på den samtidigt och vi kunde då även skriva i det dokumentet. Det fungerar så klart att skriva orden på tavlan också om man inte har en smartboard.
I början av årskurs 1 arbetade jag med övningar från Bornholmsmodellen, som vi även arbetar med i förskoleklass, och när jag arbetade med arbetsbladen blev det lite liknade upplägg (lyssna-ljuda-läsa-koppla samman). Eleverna arbetade inte självständigt med arbetsbladen den första terminen i år 1. Vi arbetade så för att jag ville försäkra mig om att eleverna verkligen kunde höra var i ordet bokstavsljudet hördes och att de kunde koppla samman ljudet med rätt bokstav. Från kapitel 12 fick eleverna börja träna på att skriva bokstäverna (vi var då inne på vårterminen), innan dess skrev de allra flesta på iPad. Parallellt med läsning i ”Den magiska kulan” och arbetet med arbetsbladen skrev eleverna meningar utifrån de ordbilder som vi arbetade med under veckan.
De elever som redan hade kommit igång med sin läsning och läste med flyt fick läsa B- respektive C-boken. De fick istället för att arbeta med arbetsbladen svara på läsförståelsefrågor och träna på meningsbyggnad och skriva läsliga bokstäver som utmaning. De frågorna finns också i ett häfte . De arbetade med ett arbetsblad i veckan.
*No hands up är ett formativt arbetssätt (Dylan William) och går ut på att ge alla elever möjlighet att svara på frågor och inte endast de som räcker upp handen. Det gör att fler elever blir aktiva och forskningen visar att inlärningen ökar med det arbetssättet. Det är viktigt att eleven som ska svara får tid på sig att svara så man inte går vidare för fort. Om eleven inte kan svara kan man fråga en kompis som kan hjälpa till.
I kapitel två arbetade vi med synonymer och vokaler i arbetsboken så jag kopplade läxan till det också. Jag ville även ha med läsförståelsefrågor till texten så att eleverna tränar på det. De elever som klarar att skriva meningar själva gör det, och de som behöver stöttning får det.
Vi passade på att prata om hårda (a,o,u,å) och mjuka vokaler (e,i,y,ä,ö) eftersom det är bra att kunna när man lär sig stavningsregler. Bra exempel är bokstäverna G och K. G och K som följs av en mjuk vokal uttalas med j-ljud respektive tj-ljud som exempelvis ge, göra, gick och kedja, kika, kök. Om G och K efterföljs av en hård vokal uttalas de g och k som i exempelvis gav, god, gåva och ko, kalv och kål.
Vi gjorde en övning i små läsgrupper där eleverna fick berätta hur många bokstäver de har i sitt namn, och hur många av bokstäverna var vokaler och hur många som var konsonanter. På deras läseböcker har jag satt deras namn och har där skrivit vokaler med rött så för de som tycket det var svårt var det bara att titta på namnet på boken.
Har ni kommit igång med läsningen/läsläxan i år 2? Vi läser fortsättningen på ABC-klubben, ”Diamantjakten”. Eleverna gillar den och tycker det är spännande med nallen som ska ut på äventyr. Eleverna läser ”Diamantjakten” som läsläxa.
Jag brukar läsa B-boken på fredagen och då går vi även igenom ord och uttryck som kan vara svåra (lärarhandledningen är väldigt bra). De elever som behöver läser några gånger i veckan med Linnéa som arbetar med mig i klassen. De läser enskilt eller i par. Vi arbetar sedan i arbetsboken som hör till ”Diamantjakten” som består av fyra blad per kapitel. Vi arbetar med en sida per lektion ungefär. Jag har några elever som läser B-boken och de kan ofta fortsätta på egen hand i arbetsboken så de jobbar på. De elever som blir klara får sedan arbeta i Läsförståelse blå. Här är det viktigt att gå igenom den aktuella genren med eleven och när de svarat på frågorna att de får feed-back av mig innan de fortsätter. Det finns extra-uppgifter till varje kapitel och de får de svara på i en skrivbok.
De elever som läser A-boken eller ”På väg”-boken arbetar tillsammans med mig och då hjälps eleverna åt att läsa och svara på frågor (jag drar no-hands pinnar). Den första veckan så arbetade vi med att skriva bokstäverna och med sammansatta ord. Eleverna fick även skriva sagor, enskilt eller i par, och försöka få med så många sammansatta ord de kunde, alla är inte klara med sina texter så de får fortsätta nästa vecka.
Till läsläxan får eleverna arbetsblad med att lyssna efter bokstavsljud/skriva ord (jag plockar från förra årets bokstavsblad med lämpliga uppgifter) eller läsförståelsefrågor.
Jag hade läsförståelsefrågor till de elever som läste B- och C-boken i ”Den magiska kulan”. Vi arbetade med dem i skolan. Nu har jag satt ihop läsförståelsefrågorna till varje kapitel i ett pdf-häfte. Det är lättare att ladda ner om ni vill använda i er undervisning eller kanske som läxa. Oavsett om ni vill ha dem i ett häfte eller inte så finns de nu på samma plats vilket jag hoppas underlättar.
Jag läste precis en rapport från legilexi.org att högläsningen i hemmen ökar för barn mellan 0-6 år. Så härligt att läsa! Förutom en mysig stund tillsammans med sina barn så utvecklar det också barnens ordförråd, läsförståelse och intresse för sitt eget läsande. Det betyder så oerhört mycket för deras fortsatta läsinlärning.
Rapporten visar att ju yngre barnet är desto vanligare är det att föräldrarna läser högt. Det är ju superbra att man läser för sina barn när de är små, men att läsa för sina barn även när de börjat skolan och när de går på låg- eller mellanstadiet gör att barnen får möjlighet att möta andra texter än de kan läsa själva. Rapporten visar att många föräldrarna känner att tiden inte räcker till och att de önskar att de läste mer, men många bäckar små. Att läsa 10 -15 minuter eller en stund innan sovdags räcker långt.
Jag gillar att läsa, och jag läste för mina barn när de var små men ska medge att jag läste också mindre och mindre ju mer mina barn började läsa själva, och de läste väldigt bra så jag tänkte nog att det inte behövdes även om jag läste lite då och då även upp i åldrarna. Därför försöker jag informera så mycket jag kan om läsningens betydelse, framförallt över loven då avbrotten från skolan blir lång. Jag skickar även alltid hem läsbingo till mina elever under loven för att uppmuntra till läsning och kanske blir det lite lättare om motivationen hos barnet tryter.
Det är några som frågat hur jag har arbetat med ”Den magiska kulan”. Så här kommer ett inlägg om hur jag lade upp veckan kring arbetet med läsläxan och läs- och skrivinlärningen. Först en kortfattad lektion och sedan mer ingående för er som vill läsa lite mer hur och varför 🙂
Fredag: Läser nästa veckas kapitel. Går igenom ord och uttryck. Vi arbetar med ordbilder och jag går igenom några av veckans uppgifter. Måndag: Vi lyssnar efter bokstavsljudet och skriver ord på tavlan som innehåller bokstaven. Tisdag: Arbetsblad och läsförståelsefrågor (finns i inläggen för varje kapitel). Onsdag: Skriver texter på iPad/skrivbok utifrån texten och ordbilder i läseboken. Torsdag: Arbetar med uppgifter kopplade till läseboken (arbetsblad/arbetsbok) och skriver klart texter på iPad/skrivbok. Alla elever läser i läsgrupper. Fredag: Läser nästa kapitel och går igenom ord och uttryck. Diskussion och jobba klart med veckans uppgifter.
Lektion 1 (fredag):
Jag läser det nya kapitlet i C-boken på fredagen innan eleverna får ta med sig sina böcker hem igen. Vi går igenom olika ord och uttryck, jag tar hjälp av lärarhandledningen och av eleverna. Vi gissar vilken bokstav som det är fokus på i de ord som vi kommer arbeta med nästa vecka. Vi har också diskussioner om de händelser som tas upp i boken och de får möjlighet att koppla det till händelser i deras eget liv. Eleverna har sedan läsläxa från fredag till torsdag. Det är den enda läxan som jag har till mina elever och det är en viktig läxa, eleverna behöver mängdträning för att bli goda läsare. Vi läser mycket i skolan men att läsa hemma och på sin fritid är en viktig förutsättning för elevens läsutveckling (läs mer om läsinlärning och Hebbs princip som innebär att det man tränar på om och om igen blir lättare och mer rätt med tiden. Vissa saker inte kan läras in som kunskap utan det måste nötas in, det vill säga läras in som en färdighet.)
De elever som behöver har tillgång till inläsningstjänst, då kan de lyssna på texten på inlasningstjanst.se, eller via deras app, och samtidigt följa med i texten i sin läsebok. Läxan är att läsa ca 10-15 minuter varje skoldag.
Lektion 2 (måndag):
Jag läser kapitlet ur C-boken högt igen och vi pratar om texten och ser om det finns några oklarheter kring fler ord eller begrepp. Vi samlar sedan ord med veckans aktuella bokstav. Kapitlets titel och många av orden i kapitlet innehåller denna bokstav. Eleverna tänker och kommer på namn och ord som jag skriver på tavlan. Tillslut är tavlan fylld av ord. Av några av orden bildar vi meningar som jag skriver på tavlan. Jag går även igenom några av arbetsbokens/arbetsbladets uppgifter som olika ordbilder och bildar meningar med dem. Här får man utgå från klassen, några av mina elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling skrev istället meningar/sagor på iPad när vi spånade ord.
Vi samlade ord som innehöll bokstaven å. Vi märkte att vissa ord låter som å men stavas med o.
När vi arbetade med å arbetade vi även med att sätta in ordbilden/prepositionen på i meningar.
Vi arbetade med ord med bokstaven ä och ordbilden är. Eleverna letade ord som innehåller är och jag skrev upp alla ord som de kom på.
När vi arbetade med bokstaven u så arbetade vi med ordbilden ur som vi satte in i olika ord. Eleverna klurade och sa ord som jag skrev på tavlan.
Som ingångsbiljett fick de uppdrag att skriva så många ord de kunde som rimmade på ordet tur när vi arbetade med U och ordbilden ur.
Lektion 3 (tisdag):
På tisdagar har jag två svenskalektioner, en på morgonen och en efter lunch. Vi arbetar med arbetsbladet (ett inlägg för varje kapitel). Den här lektionen delar vi upp eleverna i grupper och jag samarbetar då med Lise-Lotte vår SvA-lärare och Linnéa som är min klass fritidstillhörighet. De elever som läser A-boken arbetar med arbetsbladet tillsammans med mig eller Lise-Lotte. Jag har genomfört det med 5 elever men också i helklass, så det fungerar bra oavsett storlek men optimalt är så klart lite mindre grupper. Ibland hinner vi klart under en lektion och ibland behöver vi två, då kan vi fortsätta efter lunch (men då arbetar jag tillsammans med Linnéa). De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läsa kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor.
Arbetet med arbetsbladet
När jag och Lise-Lotte arbetar har vi ca 7-10 elever i varje grupp. Jag tar upp arbetsbladet på Smartboarden i klassrummet och Lise-lotte tar upp den i sitt klassrum. Vi arbetar med den tillsammans, hela gruppen. Vi börjar ibland på sida ett och ibland sida två. Jag drar en pinne (no-hands Dylan Williams) med ett av elevernas namn och ber denne exempelvis berätta vad hen ser på bilden, hen får sedan berätta vilka bokstavsljud som finns i ordet (ex. S-O-L), lyssna hur många bokstavsljud det finns och lyssna om det aktuella bokstavsljudet som vi söker finns i ordet. Arbetar vi med ”S” så lyssnar vi om bokstavsljudet ”s” finns i ordet. De andra eleverna provar också och vi kan hjälpas åt att lyssna efter bokstavsljuden. De får turas om att skriva bokstäverna/dra streck/skriva meningar på arbetsbladet på smartboarden och de skriver även på sitt arbetsblad. Jag drar en ny pinne och vi fortsätter med nästa ord. Så arbetar vi oss igenom arbetsbladet. Vi läser, lyssnar och skriver tillsammans. Några tar sig igenom arbetsbladet lite snabbare och avslutar då med att färglägga bokstaven på första sidan.
Arbetet med läsförståelsefrågor (de som läser B- eller C-boken)
De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läser de kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor. I början blev det mest ord men ju lägre tiden gick så tränade de på att skriva hela meningar. De svarade på frågorna enskilt men kunde även hjälpa varandra eller diskutera frågorna med varandra. Från början hade jag sex elever som läste B-boken och då satt de tre och tre och läste, så småningom hade jag några som läste C-boken och några nya som började läsa B-boken så grupperna ändrades lite under läsåret. De ska alltid rita en bild på baksidan som anknyter till kapitlet. De visar alltid uppgiften för mig och då kan jag återkoppla hur de kan utveckla sina meningar/bild.
Lektion 4-5 (tisdag och onsdag)
Vi fortsätter med arbetsbladet om det inte är klart och övergår med att arbetar med ”Att skriva sig till läsning” och skriver på iPad, två och två. Det eleven skriver är kopplat till bokstaven, ordbilder eller händelser som vi arbetar med i det aktuella kapitlet och såklart utifrån elevens läs- och skrivkunskaper. Det utvecklades mer och mer under året. I början kunde det vara att skriva ord med den aktuella bokstaven som vi arbetade med, skriva meningar med en specifik ordbild (exempelvis ”Jag heter Cathrine”, ”Jag bor i Nynäshamn”) till att skriva en egen berättelse med inspiration av ”Prinsen ochsanningens spegel” (från kapitel 18). Att träna på ordbilder och automatisera dem har gett många av mina elever en ”aha”-upplevelse. De tror, och försöker övertyga mig om, att de inte kan läsa och så kan de läsa enkla meningar som ”Jag ser en sol” när de provar. Så häftig upplevelse både för de själva och mig. Det har ökat motivationen för mina elever att fortsätta träna för att de känner att de kan. Ju längre eleverna kom i sin skrivutveckling så började några elever skriva för hand på papper istället och arbetade då enskilt med sitt skrivande men kunde diskutera med en kompis om de fastnade och behövde input för att komma vidare. När man skrivit klart sin text får de feed-back och sedan skrivs texten ut och eleven ritar en bild som anknyter till sin text.
Här arbetar eleven med ordbilderna jag, är, har och en.
När vi arbetade med kapitel 18 läste vi en berättelse om en prins som var kär i Pepita. Eleverna skrev egna sagor inspirerade av sagan in boken.
Läxhjälp (Onsdag efter skoltid):
På onsdagar har jag läxhjälp och då har de elever som har varit sjuka, inte hunnit träna på sin läsläxa eller behöver läsa en extra gång stannat kvar och vi har då läst i små läsgrupper tillsammans. Då diskuterar vi även ord och innehållet i texten igen.
Lektion 6 (torsdag)
Vi arbetar med uppgifter från arbetsboken/arbetsblad/fortsätter skriva på iPad. Alla elever läser även sin läsläxa för mig eller Linnéa, så på torsdagar tar alla elever med sina läseböcker tillbaka till skolan. De har också ett läskort där vårdnadshavare kan skriva hur det gått att läsa under veckan. De läser i små grupper om ca 3-4 elever och beroende på hur långa kapitlen är så läser de antigen hela eller en till två sidor. Här får vi en mycket bra uppfattning hur elevens läsning utvecklas och vi får också möjlighet att prata om ord och meningar, texten och handlingen i små grupper. På fredagen läser vi det nya kapitlet och eleverna tar med sig sina läseböcker hem igen.
På Bokus hittar du alla böcker i serien ”Den magiska kulan”, där kan du även provläsa dem innan du köper dem.
CDen här veckan läser vi sista kapitlet i ”Den magiska kulan”. Vi ska arbeta med bokstaven C som är lite klurig eftersom den uttalas som S i vissa ord och som K i andra. Vi ska träna på att skriva Cc och även skriva orden citron, cykel, clown. Vi tränar även på läsförståelse och att skriva meningar med stor bokstav och punkt. Svaren på frågorna kan vara Vad tänkte Asta på? Hon tänkte på den gamla damen och den magiska kulan. Vad tyckte Valle om showen? Det var den bästa showen han sett. Vad var det för fel på Valles tröjor? Hans namn var felstavat. Det stod Walle istället för Valle.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling arbetar med läsförståelsehäftet istället. De svara på frågor på ytan, under ytan och på djupet. Mina elever läser alltid kapitlet i små grupper och svarar på frågorna i läsförståelsehäftet tillsammans. De får då möjlighet att diskutera frågorna och hjälpa varandra med att formulera meningar. Svaren på frågorna till veckans kapitel skulle kunna vara: 1. Hon kände sig nervös, 2. Att de skulle våga göra saker och att de klarade sig utan kulan, 3. Att de skulle sjunga och göra sitt bästa, 4. Att de skulle klara sig bra utan kulan.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Den här veckan ska vi arbeta med bokstaven Jj. Den är ganska lätt att skriva och uttala. Men j-ludet är lite klurigt eftersom det finns några ord som stavas med lj-, dj-, hj-, gj- och g. Vi ska därför arbeta med j-ljudet den här veckan så eleverna blir medvetna om att j-ljudet kan stavas på olika sätt. På arbetsbladen tränar eleverna på att forma bokstaven Jj och tänka på lilla j ska ner i källaren. De ska och skriva meningar som börjar med Jag. Orden som de skriver i rutorna är haj, linjal, jojo, lejon, tröja, paj. Eleverna ska sedan läsa en text som är kopplad till veckans kapitel (det är inte direkt avskrivet). När luckorna är rätt ifyllda blir texten så här:
Familjen ska gå på Musiknatten. Jag vill inte! Säger Sigge. Jag vill inte gå med. Asta ska uppträdaochdu ska följa med, säger pappa.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. De skulle gå på Musiknatten. 2. Han tyckte det var fjantigt, 3. Hon hade tandborsten i munnen, 4. Han tejpade fast en fusklapp.
BUnder dessa två veckor efter påsklovet (som vi hade vecka 16) har vi arbetat med kapitel 23. Bokstaven vi arbetat mest med är Bb. Vi har provat att säga B respektive D för att känna var i munnen man säger dem och vi har jobbat med strategier för att att känna igen dem och skilja dem åt. Vi har även tränat på att lyssna efter bokstavsljuden i ord och att skriva bokstaven som hör till bokstavsljudet. Eleverna får trolla med ord på arbetsbladet exempelvis ben/den, dur/bur Det är roligt att man få olika ord. De ord som eleverna skriver i rutorna är boll, ben, båt, blåbär, badkar. De tränar också på att skriva meningar och har orden i rutan till hjälp.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. Rektorn hade ändrat sig. Klassen ska inte splittras, 2. Hon sa att 1b var världens bästa klass, 3. Här ska eleven skriva vad denne tror, 4. Hon fick momman.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).