I kapitel två arbetade vi med synonymer och vokaler i arbetsboken så jag kopplade läxan till det också. Jag ville även ha med läsförståelsefrågor till texten så att eleverna tränar på det. De elever som klarar att skriva meningar själva gör det, och de som behöver stöttning får det.
Vi passade på att prata om hårda (a,o,u,å) och mjuka vokaler (e,i,y,ä,ö) eftersom det är bra att kunna när man lär sig stavningsregler. Bra exempel är bokstäverna G och K. G och K som följs av en mjuk vokal uttalas med j-ljud respektive tj-ljud som exempelvis ge, göra, gick och kedja, kika, kök. Om G och K efterföljs av en hård vokal uttalas de g och k som i exempelvis gav, god, gåva och ko, kalv och kål.
Vi gjorde en övning i små läsgrupper där eleverna fick berätta hur många bokstäver de har i sitt namn, och hur många av bokstäverna var vokaler och hur många som var konsonanter. På deras läseböcker har jag satt deras namn och har där skrivit vokaler med rött så för de som tycket det var svårt var det bara att titta på namnet på boken.
Har ni kommit igång med läsningen/läsläxan i år 2? Vi läser fortsättningen på ABC-klubben, ”Diamantjakten”. Eleverna gillar den och tycker det är spännande med nallen som ska ut på äventyr. Eleverna läser ”Diamantjakten” som läsläxa.
Jag brukar läsa B-boken på fredagen och då går vi även igenom ord och uttryck som kan vara svåra (lärarhandledningen är väldigt bra). De elever som behöver läser några gånger i veckan med Linnéa som arbetar med mig i klassen. De läser enskilt eller i par. Vi arbetar sedan i arbetsboken som hör till ”Diamantjakten” som består av fyra blad per kapitel. Vi arbetar med en sida per lektion ungefär. Jag har några elever som läser B-boken och de kan ofta fortsätta på egen hand i arbetsboken så de jobbar på. De elever som blir klara får sedan arbeta i Läsförståelse blå. Här är det viktigt att gå igenom den aktuella genren med eleven och när de svarat på frågorna att de får feed-back av mig innan de fortsätter. Det finns extra-uppgifter till varje kapitel och de får de svara på i en skrivbok.
De elever som läser A-boken eller ”På väg”-boken arbetar tillsammans med mig och då hjälps eleverna åt att läsa och svara på frågor (jag drar no-hands pinnar). Den första veckan så arbetade vi med att skriva bokstäverna och med sammansatta ord. Eleverna fick även skriva sagor, enskilt eller i par, och försöka få med så många sammansatta ord de kunde, alla är inte klara med sina texter så de får fortsätta nästa vecka.
Till läsläxan får eleverna arbetsblad med att lyssna efter bokstavsljud/skriva ord (jag plockar från förra årets bokstavsblad med lämpliga uppgifter) eller läsförståelsefrågor.
Vi arbetade mycket med ”Grej of the day” i årskurs 1, så på första skoldagen nu i årskurs 2 körde jag en grej. Så klart! Då blev det lite som vanligt även om första dagen så klart är lite pirrig 🙂 Första grejjen för läsåret blev en om glass. Eleverna tyckte att ledtråden var lite klurig även om de ganska snabbt kom in på snö och is.
Om bildspelet ser konstig ut, spara ner den och öppna den i Powerpoint. Om du exempelvis öppnar den i visningsläge i din mobil kan bakgrundsbilder och typsnitt se annorlunda ut.
Jag hade läsförståelsefrågor till de elever som läste B- och C-boken i ”Den magiska kulan”. Vi arbetade med dem i skolan. Nu har jag satt ihop läsförståelsefrågorna till varje kapitel i ett pdf-häfte. Det är lättare att ladda ner om ni vill använda i er undervisning eller kanske som läxa. Oavsett om ni vill ha dem i ett häfte eller inte så finns de nu på samma plats vilket jag hoppas underlättar.
Jag läste precis en rapport från legilexi.org att högläsningen i hemmen ökar för barn mellan 0-6 år. Så härligt att läsa! Förutom en mysig stund tillsammans med sina barn så utvecklar det också barnens ordförråd, läsförståelse och intresse för sitt eget läsande. Det betyder så oerhört mycket för deras fortsatta läsinlärning.
Rapporten visar att ju yngre barnet är desto vanligare är det att föräldrarna läser högt. Det är ju superbra att man läser för sina barn när de är små, men att läsa för sina barn även när de börjat skolan och när de går på låg- eller mellanstadiet gör att barnen får möjlighet att möta andra texter än de kan läsa själva. Rapporten visar att många föräldrarna känner att tiden inte räcker till och att de önskar att de läste mer, men många bäckar små. Att läsa 10 -15 minuter eller en stund innan sovdags räcker långt.
Jag gillar att läsa, och jag läste för mina barn när de var små men ska medge att jag läste också mindre och mindre ju mer mina barn började läsa själva, och de läste väldigt bra så jag tänkte nog att det inte behövdes även om jag läste lite då och då även upp i åldrarna. Därför försöker jag informera så mycket jag kan om läsningens betydelse, framförallt över loven då avbrotten från skolan blir lång. Jag skickar även alltid hem läsbingo till mina elever under loven för att uppmuntra till läsning och kanske blir det lite lättare om motivationen hos barnet tryter.
Här samlar jag mina planeringar och hur jag arbetar med olika arbetsmetoder och hur jag kombinerar dem. Klicka på länken för att ta del av planering och mina tankar kring den; ”Den magiska kulan” år 1, ASL och GOTD. Tips på lektioner finns i menyn (på dator ligger menyn till höger alternativt i övre delen, på läsplatta och mobil i övre menyn samt efter alla inlägg)
ASL. Vi skriver ordbilder och utgår från ordbilder som finns i läseboken.
Vi läser ABC-klubbens ”Den magiska kulan” i årskurs 1.
Vi har GOTD flera gånger i veckan. Efter bildspelet så skriver eleverna i sin GOTD-bok.
Det är några som frågat hur jag har arbetat med ”Den magiska kulan”. Så här kommer ett inlägg om hur jag lade upp veckan kring arbetet med läsläxan och läs- och skrivinlärningen. Först en kortfattad lektion och sedan mer ingående för er som vill läsa lite mer hur och varför 🙂
Fredag: Läser nästa veckas kapitel. Går igenom ord och uttryck. Vi arbetar med ordbilder och jag går igenom några av veckans uppgifter. Måndag: Vi lyssnar efter bokstavsljudet och skriver ord på tavlan som innehåller bokstaven. Tisdag: Arbetsblad och läsförståelsefrågor (finns i inläggen för varje kapitel). Onsdag: Skriver texter på iPad/skrivbok utifrån texten och ordbilder i läseboken. Torsdag: Arbetar med uppgifter kopplade till läseboken (arbetsblad/arbetsbok) och skriver klart texter på iPad/skrivbok. Alla elever läser i läsgrupper. Fredag: Läser nästa kapitel och går igenom ord och uttryck. Diskussion och jobba klart med veckans uppgifter.
Lektion 1 (fredag):
Jag läser det nya kapitlet i C-boken på fredagen innan eleverna får ta med sig sina böcker hem igen. Vi går igenom olika ord och uttryck, jag tar hjälp av lärarhandledningen och av eleverna. Vi gissar vilken bokstav som det är fokus på i de ord som vi kommer arbeta med nästa vecka. Vi har också diskussioner om de händelser som tas upp i boken och de får möjlighet att koppla det till händelser i deras eget liv. Eleverna har sedan läsläxa från fredag till torsdag. Det är den enda läxan som jag har till mina elever och det är en viktig läxa, eleverna behöver mängdträning för att bli goda läsare. Vi läser mycket i skolan men att läsa hemma och på sin fritid är en viktig förutsättning för elevens läsutveckling (läs mer om läsinlärning och Hebbs princip som innebär att det man tränar på om och om igen blir lättare och mer rätt med tiden. Vissa saker inte kan läras in som kunskap utan det måste nötas in, det vill säga läras in som en färdighet.)
De elever som behöver har tillgång till inläsningstjänst, då kan de lyssna på texten på inlasningstjanst.se, eller via deras app, och samtidigt följa med i texten i sin läsebok. Läxan är att läsa ca 10-15 minuter varje skoldag.
Lektion 2 (måndag):
Jag läser kapitlet ur C-boken högt igen och vi pratar om texten och ser om det finns några oklarheter kring fler ord eller begrepp. Vi samlar sedan ord med veckans aktuella bokstav. Kapitlets titel och många av orden i kapitlet innehåller denna bokstav. Eleverna tänker och kommer på namn och ord som jag skriver på tavlan. Tillslut är tavlan fylld av ord. Av några av orden bildar vi meningar som jag skriver på tavlan. Jag går även igenom några av arbetsbokens/arbetsbladets uppgifter som olika ordbilder och bildar meningar med dem. Här får man utgå från klassen, några av mina elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling skrev istället meningar/sagor på iPad när vi spånade ord.
Vi samlade ord som innehöll bokstaven å. Vi märkte att vissa ord låter som å men stavas med o.
När vi arbetade med å arbetade vi även med att sätta in ordbilden/prepositionen på i meningar.
Vi arbetade med ord med bokstaven ä och ordbilden är. Eleverna letade ord som innehåller är och jag skrev upp alla ord som de kom på.
När vi arbetade med bokstaven u så arbetade vi med ordbilden ur som vi satte in i olika ord. Eleverna klurade och sa ord som jag skrev på tavlan.
Som ingångsbiljett fick de uppdrag att skriva så många ord de kunde som rimmade på ordet tur när vi arbetade med U och ordbilden ur.
Lektion 3 (tisdag):
På tisdagar har jag två svenskalektioner, en på morgonen och en efter lunch. Vi arbetar med arbetsbladet (ett inlägg för varje kapitel). Den här lektionen delar vi upp eleverna i grupper och jag samarbetar då med Lise-Lotte vår SvA-lärare och Linnéa som är min klass fritidstillhörighet. De elever som läser A-boken arbetar med arbetsbladet tillsammans med mig eller Lise-Lotte. Jag har genomfört det med 5 elever men också i helklass, så det fungerar bra oavsett storlek men optimalt är så klart lite mindre grupper. Ibland hinner vi klart under en lektion och ibland behöver vi två, då kan vi fortsätta efter lunch (men då arbetar jag tillsammans med Linnéa). De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läsa kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor.
Arbetet med arbetsbladet
När jag och Lise-Lotte arbetar har vi ca 7-10 elever i varje grupp. Jag tar upp arbetsbladet på Smartboarden i klassrummet och Lise-lotte tar upp den i sitt klassrum. Vi arbetar med den tillsammans, hela gruppen. Vi börjar ibland på sida ett och ibland sida två. Jag drar en pinne (no-hands Dylan Williams) med ett av elevernas namn och ber denne exempelvis berätta vad hen ser på bilden, hen får sedan berätta vilka bokstavsljud som finns i ordet (ex. S-O-L), lyssna hur många bokstavsljud det finns och lyssna om det aktuella bokstavsljudet som vi söker finns i ordet. Arbetar vi med ”S” så lyssnar vi om bokstavsljudet ”s” finns i ordet. De andra eleverna provar också och vi kan hjälpas åt att lyssna efter bokstavsljuden. De får turas om att skriva bokstäverna/dra streck/skriva meningar på arbetsbladet på smartboarden och de skriver även på sitt arbetsblad. Jag drar en ny pinne och vi fortsätter med nästa ord. Så arbetar vi oss igenom arbetsbladet. Vi läser, lyssnar och skriver tillsammans. Några tar sig igenom arbetsbladet lite snabbare och avslutar då med att färglägga bokstaven på första sidan.
Arbetet med läsförståelsefrågor (de som läser B- eller C-boken)
De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läser de kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor. I början blev det mest ord men ju lägre tiden gick så tränade de på att skriva hela meningar. De svarade på frågorna enskilt men kunde även hjälpa varandra eller diskutera frågorna med varandra. Från början hade jag sex elever som läste B-boken och då satt de tre och tre och läste, så småningom hade jag några som läste C-boken och några nya som började läsa B-boken så grupperna ändrades lite under läsåret. De ska alltid rita en bild på baksidan som anknyter till kapitlet. De visar alltid uppgiften för mig och då kan jag återkoppla hur de kan utveckla sina meningar/bild.
Lektion 4-5 (tisdag och onsdag)
Vi fortsätter med arbetsbladet om det inte är klart och övergår med att arbetar med ”Att skriva sig till läsning” och skriver på iPad, två och två. Det eleven skriver är kopplat till bokstaven, ordbilder eller händelser som vi arbetar med i det aktuella kapitlet och såklart utifrån elevens läs- och skrivkunskaper. Det utvecklades mer och mer under året. I början kunde det vara att skriva ord med den aktuella bokstaven som vi arbetade med, skriva meningar med en specifik ordbild (exempelvis ”Jag heter Cathrine”, ”Jag bor i Nynäshamn”) till att skriva en egen berättelse med inspiration av ”Prinsen ochsanningens spegel” (från kapitel 18). Att träna på ordbilder och automatisera dem har gett många av mina elever en ”aha”-upplevelse. De tror, och försöker övertyga mig om, att de inte kan läsa och så kan de läsa enkla meningar som ”Jag ser en sol” när de provar. Så häftig upplevelse både för de själva och mig. Det har ökat motivationen för mina elever att fortsätta träna för att de känner att de kan. Ju längre eleverna kom i sin skrivutveckling så började några elever skriva för hand på papper istället och arbetade då enskilt med sitt skrivande men kunde diskutera med en kompis om de fastnade och behövde input för att komma vidare. När man skrivit klart sin text får de feed-back och sedan skrivs texten ut och eleven ritar en bild som anknyter till sin text.
Här arbetar eleven med ordbilderna jag, är, har och en.
När vi arbetade med kapitel 18 läste vi en berättelse om en prins som var kär i Pepita. Eleverna skrev egna sagor inspirerade av sagan in boken.
Läxhjälp (Onsdag efter skoltid):
På onsdagar har jag läxhjälp och då har de elever som har varit sjuka, inte hunnit träna på sin läsläxa eller behöver läsa en extra gång stannat kvar och vi har då läst i små läsgrupper tillsammans. Då diskuterar vi även ord och innehållet i texten igen.
Lektion 6 (torsdag)
Vi arbetar med uppgifter från arbetsboken/arbetsblad/fortsätter skriva på iPad. Alla elever läser även sin läsläxa för mig eller Linnéa, så på torsdagar tar alla elever med sina läseböcker tillbaka till skolan. De har också ett läskort där vårdnadshavare kan skriva hur det gått att läsa under veckan. De läser i små grupper om ca 3-4 elever och beroende på hur långa kapitlen är så läser de antigen hela eller en till två sidor. Här får vi en mycket bra uppfattning hur elevens läsning utvecklas och vi får också möjlighet att prata om ord och meningar, texten och handlingen i små grupper. På fredagen läser vi det nya kapitlet och eleverna tar med sig sina läseböcker hem igen.
På Bokus hittar du alla böcker i serien ”Den magiska kulan”, där kan du även provläsa dem innan du köper dem.
Jag börjar med att göra ett bildspel om något som vi ska lära oss mer om. Det kan knytas till ett arbetsområde, ett ämne, någon elevs specialintresse, något som vi vill veta mer om, något intressant djur, person eller händelse. Ja, det kan faktiskt handla om vad som helst!
GOTD är uppbyggd ungefär så här:
Ledtråd (1 sida) Fakta (2-4 sidor) Kuriosa (1 sida) Kommer du ihåg? (1 sida) Referenser (1 sida)
Jag gör bildspelet i Powerpoint. Jag söker fakta på det som jag ska skriva om och letar upp bilder. Jag skriver även meningar (och inte stödord) för att andra ska kunna använda mina GOTD. Om jag lånar någon annans GOTD så läser jag alltid på om ämnet först.
Ledtråd och presentation
Eleverna får ledtråden dagen innan eller på morgonen. De får klura lite på ledtråden/svaret och när GOTD-lektionen börjar så drar jag pinnar med deras namn på och de får turas om att svara. Jag presenterar GOTD, det tar ca 10 minuter. På sidan ”Kommer du ihåg?” ställer jag frågorna till eleverna och drar pinnarna igen. Vi har plats för diskussion innan vi börjar skriva i vår GOTD-bok, då kommer frågor eller egna erfarenheter upp. Vi tittar även på vår GOTD-karta och försöker hitta platsen som dagens GOTD kan kopplas samman med. Vi hittar även ibland kopplingar till tidigare GOTD.
Sidan ”Kommer du ihåg?” är kvar på smartboarden under tiden eleverna skriver i sin bok. Då kan eleven välja om de vill skriva av eller skriva egna meningar. Jag har oftast stödord, men även minst en mening. Jag fetstilar/använder en annan färg till svaren för att göra det enklare för de som inte kommit så långt i sin skrivutveckling, då vet de vad de kan skriva av. Vi hjälps åt att formulera meningar till stödorden om det är svårt.
Syfte
När man som jag arbetar i år 1-3 ligger mycket fokus på läs och skrivinlärning. Så syftet med att jag gör GOTD, förutom att man lär sig något nytt, är just att träna på att läsa och skriva. Vi tränar på att koppla samman bokstäver med sitt bokstavsljud, forma bokstäver, pennfattning och maningsbyggnad.
Skriva i sin GOTD-bok
Eleverna börjar med att skriva dagens datum och en rubrik. Vi diskuterar vilken rubrik som vi passar till dagens GOTD. Sen kan man välja att använda den rubriken eller en egen. Hur mycket eleverna skriver är individuellt och de skriver utifrån sina egna förutsättningar. Istället för att exempelvis ha ett minimum på att eleven ska skriva tre meningar kan man ha en tid som de ska skriva sin text på, exempelvis 10-15 minuter. Då skriver de så många meningar som de hinner. Några elever skriver ibland på iPad. De skriver då sin text, skriver ut den och klipper ut texten och limmar in den i sin GOTD-bok. När eleven skrivit sin text ritar de en bild som är kopplad till texten.
Tips på bra böcker/resurser om du vill få tips på GOTD-lektioner (klicka på texten om du vill ha en länk till boken):
Vi har planterat solrosor och fröna lade vi först i ”blöt” för att de skulle gro. Innan vi planterade fröna fick eleverna skriva vad de trodde de behövde för att deras solrosfrön ska växa upp till en solros. Vi skrev först en tankekarta tillsammans på tavlan, sedan fick eleverna diskutera i par för att sedan skriva en egen tankekarta i sin skrivbok (APE).
Nu har vi planterat solrosfröna och nu väntar vi med spänning på att solrosorna ska titta upp. Jag hittade Öppet klassrums fina häfte om solrosor som vi använder några delar av. I häftet finns en faktatext, fina bilder och en tabell som man kan fylla under tiden vi följer solrosen väg från frö till solros.
I fredags målade vi solrosor. Jag hittade så bra tips från Annas instruktionsbok om hur man kan göra kronbladen och de bruna diskblommorna. Bilduppgiften innehöll många olika tekniker vilket fick fina effekter på den färdiga bilden.
Du behöver ritpapper, blyertspenna, tomma toarullar och flytande färg (gul, brun och grön).
Eleverna ritade en cirkel för hand eller använde en av flaskorna som mall och ritade en cirkel lite över mitten på pappret.
Vi tryckte till toarullarna lite så de blev ovala istället för runda. Doppa sedan ena änden av toarullen i gul färg (om du vill göra gula solrosor). Tryck kronbladen runt cirkeln.
Fyll i kronbladen med gul färg.
”Dutta” de bruna diskblommorna med hjälp av ett finger (eller med en pensel om det är läskigt att få färg på händerna).
