Här samlar jag mina planeringar och hur jag arbetar med olika arbetsmetoder och hur jag kombinerar dem. Klicka på länken för att ta del av planering och mina tankar kring den; ”Den magiska kulan” år 1, ASL och GOTD. Tips på lektioner finns i menyn (på dator ligger menyn till höger alternativt i övre delen, på läsplatta och mobil i övre menyn samt efter alla inlägg)
ASL. Vi skriver ordbilder och utgår från ordbilder som finns i läseboken.
Vi läser ABC-klubbens ”Den magiska kulan” i årskurs 1.
Vi har GOTD flera gånger i veckan. Efter bildspelet så skriver eleverna i sin GOTD-bok.
Det är några som frågat hur jag har arbetat med ”Den magiska kulan”. Så här kommer ett inlägg om hur jag lade upp veckan kring arbetet med läsläxan och läs- och skrivinlärningen. Först en kortfattad lektion och sedan mer ingående för er som vill läsa lite mer hur och varför 🙂
Fredag: Läser nästa veckas kapitel. Går igenom ord och uttryck. Vi arbetar med ordbilder och jag går igenom några av veckans uppgifter. Måndag: Vi lyssnar efter bokstavsljudet och skriver ord på tavlan som innehåller bokstaven. Tisdag: Arbetsblad och läsförståelsefrågor (finns i inläggen för varje kapitel). Onsdag: Skriver texter på iPad/skrivbok utifrån texten och ordbilder i läseboken. Torsdag: Arbetar med uppgifter kopplade till läseboken (arbetsblad/arbetsbok) och skriver klart texter på iPad/skrivbok. Alla elever läser i läsgrupper. Fredag: Läser nästa kapitel och går igenom ord och uttryck. Diskussion och jobba klart med veckans uppgifter.
Lektion 1 (fredag):
Jag läser det nya kapitlet i C-boken på fredagen innan eleverna får ta med sig sina böcker hem igen. Vi går igenom olika ord och uttryck, jag tar hjälp av lärarhandledningen och av eleverna. Vi gissar vilken bokstav som det är fokus på i de ord som vi kommer arbeta med nästa vecka. Vi har också diskussioner om de händelser som tas upp i boken och de får möjlighet att koppla det till händelser i deras eget liv. Eleverna har sedan läsläxa från fredag till torsdag. Det är den enda läxan som jag har till mina elever och det är en viktig läxa, eleverna behöver mängdträning för att bli goda läsare. Vi läser mycket i skolan men att läsa hemma och på sin fritid är en viktig förutsättning för elevens läsutveckling (läs mer om läsinlärning och Hebbs princip som innebär att det man tränar på om och om igen blir lättare och mer rätt med tiden. Vissa saker inte kan läras in som kunskap utan det måste nötas in, det vill säga läras in som en färdighet.)
De elever som behöver har tillgång till inläsningstjänst, då kan de lyssna på texten på inlasningstjanst.se, eller via deras app, och samtidigt följa med i texten i sin läsebok. Läxan är att läsa ca 10-15 minuter varje skoldag.
Lektion 2 (måndag):
Jag läser kapitlet ur C-boken högt igen och vi pratar om texten och ser om det finns några oklarheter kring fler ord eller begrepp. Vi samlar sedan ord med veckans aktuella bokstav. Kapitlets titel och många av orden i kapitlet innehåller denna bokstav. Eleverna tänker och kommer på namn och ord som jag skriver på tavlan. Tillslut är tavlan fylld av ord. Av några av orden bildar vi meningar som jag skriver på tavlan. Jag går även igenom några av arbetsbokens/arbetsbladets uppgifter som olika ordbilder och bildar meningar med dem. Här får man utgå från klassen, några av mina elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling skrev istället meningar/sagor på iPad när vi spånade ord.
Vi samlade ord som innehöll bokstaven å. Vi märkte att vissa ord låter som å men stavas med o.
När vi arbetade med å arbetade vi även med att sätta in ordbilden/prepositionen på i meningar.
Vi arbetade med ord med bokstaven ä och ordbilden är. Eleverna letade ord som innehåller är och jag skrev upp alla ord som de kom på.
När vi arbetade med bokstaven u så arbetade vi med ordbilden ur som vi satte in i olika ord. Eleverna klurade och sa ord som jag skrev på tavlan.
Som ingångsbiljett fick de uppdrag att skriva så många ord de kunde som rimmade på ordet tur när vi arbetade med U och ordbilden ur.
Lektion 3 (tisdag):
På tisdagar har jag två svenskalektioner, en på morgonen och en efter lunch. Vi arbetar med arbetsbladet (ett inlägg för varje kapitel). Den här lektionen delar vi upp eleverna i grupper och jag samarbetar då med Lise-Lotte vår SvA-lärare och Linnéa som är min klass fritidstillhörighet. De elever som läser A-boken arbetar med arbetsbladet tillsammans med mig eller Lise-Lotte. Jag har genomfört det med 5 elever men också i helklass, så det fungerar bra oavsett storlek men optimalt är så klart lite mindre grupper. Ibland hinner vi klart under en lektion och ibland behöver vi två, då kan vi fortsätta efter lunch (men då arbetar jag tillsammans med Linnéa). De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läsa kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor.
Arbetet med arbetsbladet
När jag och Lise-Lotte arbetar har vi ca 7-10 elever i varje grupp. Jag tar upp arbetsbladet på Smartboarden i klassrummet och Lise-lotte tar upp den i sitt klassrum. Vi arbetar med den tillsammans, hela gruppen. Vi börjar ibland på sida ett och ibland sida två. Jag drar en pinne (no-hands Dylan Williams) med ett av elevernas namn och ber denne exempelvis berätta vad hen ser på bilden, hen får sedan berätta vilka bokstavsljud som finns i ordet (ex. S-O-L), lyssna hur många bokstavsljud det finns och lyssna om det aktuella bokstavsljudet som vi söker finns i ordet. Arbetar vi med ”S” så lyssnar vi om bokstavsljudet ”s” finns i ordet. De andra eleverna provar också och vi kan hjälpas åt att lyssna efter bokstavsljuden. De får turas om att skriva bokstäverna/dra streck/skriva meningar på arbetsbladet på smartboarden och de skriver även på sitt arbetsblad. Jag drar en ny pinne och vi fortsätter med nästa ord. Så arbetar vi oss igenom arbetsbladet. Vi läser, lyssnar och skriver tillsammans. Några tar sig igenom arbetsbladet lite snabbare och avslutar då med att färglägga bokstaven på första sidan.
Arbetet med läsförståelsefrågor (de som läser B- eller C-boken)
De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läser de kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor. I början blev det mest ord men ju lägre tiden gick så tränade de på att skriva hela meningar. De svarade på frågorna enskilt men kunde även hjälpa varandra eller diskutera frågorna med varandra. Från början hade jag sex elever som läste B-boken och då satt de tre och tre och läste, så småningom hade jag några som läste C-boken och några nya som började läsa B-boken så grupperna ändrades lite under läsåret. De ska alltid rita en bild på baksidan som anknyter till kapitlet. De visar alltid uppgiften för mig och då kan jag återkoppla hur de kan utveckla sina meningar/bild.
Lektion 4-5 (tisdag och onsdag)
Vi fortsätter med arbetsbladet om det inte är klart och övergår med att arbetar med ”Att skriva sig till läsning” och skriver på iPad, två och två. Det eleven skriver är kopplat till bokstaven, ordbilder eller händelser som vi arbetar med i det aktuella kapitlet och såklart utifrån elevens läs- och skrivkunskaper. Det utvecklades mer och mer under året. I början kunde det vara att skriva ord med den aktuella bokstaven som vi arbetade med, skriva meningar med en specifik ordbild (exempelvis ”Jag heter Cathrine”, ”Jag bor i Nynäshamn”) till att skriva en egen berättelse med inspiration av ”Prinsen ochsanningens spegel” (från kapitel 18). Att träna på ordbilder och automatisera dem har gett många av mina elever en ”aha”-upplevelse. De tror, och försöker övertyga mig om, att de inte kan läsa och så kan de läsa enkla meningar som ”Jag ser en sol” när de provar. Så häftig upplevelse både för de själva och mig. Det har ökat motivationen för mina elever att fortsätta träna för att de känner att de kan. Ju längre eleverna kom i sin skrivutveckling så började några elever skriva för hand på papper istället och arbetade då enskilt med sitt skrivande men kunde diskutera med en kompis om de fastnade och behövde input för att komma vidare. När man skrivit klart sin text får de feed-back och sedan skrivs texten ut och eleven ritar en bild som anknyter till sin text.
Här arbetar eleven med ordbilderna jag, är, har och en.
När vi arbetade med kapitel 18 läste vi en berättelse om en prins som var kär i Pepita. Eleverna skrev egna sagor inspirerade av sagan in boken.
Läxhjälp (Onsdag efter skoltid):
På onsdagar har jag läxhjälp och då har de elever som har varit sjuka, inte hunnit träna på sin läsläxa eller behöver läsa en extra gång stannat kvar och vi har då läst i små läsgrupper tillsammans. Då diskuterar vi även ord och innehållet i texten igen.
Lektion 6 (torsdag)
Vi arbetar med uppgifter från arbetsboken/arbetsblad/fortsätter skriva på iPad. Alla elever läser även sin läsläxa för mig eller Linnéa, så på torsdagar tar alla elever med sina läseböcker tillbaka till skolan. De har också ett läskort där vårdnadshavare kan skriva hur det gått att läsa under veckan. De läser i små grupper om ca 3-4 elever och beroende på hur långa kapitlen är så läser de antigen hela eller en till två sidor. Här får vi en mycket bra uppfattning hur elevens läsning utvecklas och vi får också möjlighet att prata om ord och meningar, texten och handlingen i små grupper. På fredagen läser vi det nya kapitlet och eleverna tar med sig sina läseböcker hem igen.
På Bokus hittar du alla böcker i serien ”Den magiska kulan”, där kan du även provläsa dem innan du köper dem.
Eftersom vi har solrostema så ska vi arbeta med Vincent van Gogh på bildlektionerna då han har målat många vackra målningar med just solrosor. Jag visade den här grejjen om honom i dag. Eftersom den här grejjen är för en årskurs 1 så har jag inte med att han skar av sitt öra eller sköt sig i bröstet.
Men vet ni, det finns många teorier om det avskurna örat och självmordet. Alla är inte så säkra på att att det var han själv som skar av sig sitt öra utan att det kunde vara hans kollega/vän/inneboende Paul Gauguin. Vincent som led av depression och mådde psykiskt mycket dåligt i perioder hamnade även i många dispyter med andra människor. Vincent och Paul var osams om det mesta och de ska ha hamnat i bråk, Vincent hotade då Paul till livet. Historien går här isär om vad som hände sen. Antingen ska Vincent ha skrutit av sig örsnibben i vredesmod eller så tror man att Paul i självförsvar skar av Vincents öra. Den senare teorin presenterar konsthistorikerna Hans Kaufmann och Rita Wildegans i sin bok ”Van Goghs öra”. En artikel om deras teori kan du läsa hos Svenska Dagbladet.
Det sägs ju även att Vincent van Gogh begick självmord, men osäkerheten kring det är också stor. 2012 kom boken Van Gogh: The Life, skriven av Steven Naifeh och Gregory White Smith. De hävdar att van Gogh inte begick självmord utan de menar att han istället skulle ha blivit skjuten. Det var bland annat kulans ingångshål och att vapnet aldrig hittades som skapat ovissheten. Deras teori kan ni läsa om i New York Times.
Filmen ”Loving Vincent” är en film om Vincent Van Goghs liv. Det är en animerad film, målad av 100 konstnärer, och de har målat i Vincents stil. Så himla vacker! Passar perfekt om man har lite äldre elever (den är från 13 år) om man arbetar med Vincent van Gogh. Den handlar bland annat om att känna att man duger som man är och att passa in. Lyssna på sången ”Starry, starry night” med Lianne La Havas från filmen, underbar!
Om bildspelet ser konstig ut, spara ner den och öppna den i Powerpoint. Om du exempelvis öppnar den i visningsläge i din mobil kan bakgrundsbilder och typsnitt se annorlunda ut.
Eleverna skriver direkt i sin GOTD-bok eller på iPad.
Jag börjar med att göra ett bildspel om något som vi ska lära oss mer om. Det kan knytas till ett arbetsområde, ett ämne, någon elevs specialintresse, något som vi vill veta mer om, något intressant djur, person eller händelse. Ja, det kan faktiskt handla om vad som helst!
GOTD är uppbyggd ungefär så här:
Ledtråd (1 sida) Fakta (2-4 sidor) Kuriosa (1 sida) Kommer du ihåg? (1 sida) Referenser (1 sida)
Jag gör bildspelet i Powerpoint. Jag söker fakta på det som jag ska skriva om och letar upp bilder. Jag skriver även meningar (och inte stödord) för att andra ska kunna använda mina GOTD. Om jag lånar någon annans GOTD så läser jag alltid på om ämnet först.
Ledtråd och presentation
Eleverna får ledtråden dagen innan eller på morgonen. De får klura lite på ledtråden/svaret och när GOTD-lektionen börjar så drar jag pinnar med deras namn på och de får turas om att svara. Jag presenterar GOTD, det tar ca 10 minuter. På sidan ”Kommer du ihåg?” ställer jag frågorna till eleverna och drar pinnarna igen. Vi har plats för diskussion innan vi börjar skriva i vår GOTD-bok, då kommer frågor eller egna erfarenheter upp. Vi tittar även på vår GOTD-karta och försöker hitta platsen som dagens GOTD kan kopplas samman med. Vi hittar även ibland kopplingar till tidigare GOTD.
Sidan ”Kommer du ihåg?” är kvar på smartboarden under tiden eleverna skriver i sin bok. Då kan eleven välja om de vill skriva av eller skriva egna meningar. Jag har oftast stödord, men även minst en mening. Jag fetstilar/använder en annan färg till svaren för att göra det enklare för de som inte kommit så långt i sin skrivutveckling, då vet de vad de kan skriva av. Vi hjälps åt att formulera meningar till stödorden om det är svårt.
Syfte
När man som jag arbetar i år 1-3 ligger mycket fokus på läs och skrivinlärning. Så syftet med att jag gör GOTD, förutom att man lär sig något nytt, är just att träna på att läsa och skriva. Vi tränar på att koppla samman bokstäver med sitt bokstavsljud, forma bokstäver, pennfattning och maningsbyggnad.
Skriva i sin GOTD-bok
Eleverna börjar med att skriva dagens datum och en rubrik. Vi diskuterar vilken rubrik som vi passar till dagens GOTD. Sen kan man välja att använda den rubriken eller en egen. Hur mycket eleverna skriver är individuellt och de skriver utifrån sina egna förutsättningar. Istället för att exempelvis ha ett minimum på att eleven ska skriva tre meningar kan man ha en tid som de ska skriva sin text på, exempelvis 10-15 minuter. Då skriver de så många meningar som de hinner. Några elever skriver ibland på iPad. De skriver då sin text, skriver ut den och klipper ut texten och limmar in den i sin GOTD-bok. När eleven skrivit sin text ritar de en bild som är kopplad till texten.
Tips på bra böcker/resurser om du vill få tips på GOTD-lektioner (klicka på texten om du vill ha en länk till boken):
Vi har planterat solrosor och fröna lade vi först i ”blöt” för att de skulle gro. Innan vi planterade fröna fick eleverna skriva vad de trodde de behövde för att deras solrosfrön ska växa upp till en solros. Vi skrev först en tankekarta tillsammans på tavlan, sedan fick eleverna diskutera i par för att sedan skriva en egen tankekarta i sin skrivbok (APE).
Nu har vi planterat solrosfröna och nu väntar vi med spänning på att solrosorna ska titta upp. Jag hittade Öppet klassrums fina häfte om solrosor som vi använder några delar av. I häftet finns en faktatext, fina bilder och en tabell som man kan fylla under tiden vi följer solrosen väg från frö till solros.
I fredags målade vi solrosor. Jag hittade så bra tips från Annas instruktionsbok om hur man kan göra kronbladen och de bruna diskblommorna. Bilduppgiften innehöll många olika tekniker vilket fick fina effekter på den färdiga bilden.
Du behöver ritpapper, blyertspenna, tomma toarullar och flytande färg (gul, brun och grön).
Eleverna ritade en cirkel för hand eller använde en av flaskorna som mall och ritade en cirkel lite över mitten på pappret.
Vi tryckte till toarullarna lite så de blev ovala istället för runda. Doppa sedan ena änden av toarullen i gul färg (om du vill göra gula solrosor). Tryck kronbladen runt cirkeln.
Fyll i kronbladen med gul färg.
”Dutta” de bruna diskblommorna med hjälp av ett finger (eller med en pensel om det är läskigt att få färg på händerna).
CDen här veckan läser vi sista kapitlet i ”Den magiska kulan”. Vi ska arbeta med bokstaven C som är lite klurig eftersom den uttalas som S i vissa ord och som K i andra. Vi ska träna på att skriva Cc och även skriva orden citron, cykel, clown. Vi tränar även på läsförståelse och att skriva meningar med stor bokstav och punkt. Svaren på frågorna kan vara Vad tänkte Asta på? Hon tänkte på den gamla damen och den magiska kulan. Vad tyckte Valle om showen? Det var den bästa showen han sett. Vad var det för fel på Valles tröjor? Hans namn var felstavat. Det stod Walle istället för Valle.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling arbetar med läsförståelsehäftet istället. De svara på frågor på ytan, under ytan och på djupet. Mina elever läser alltid kapitlet i små grupper och svarar på frågorna i läsförståelsehäftet tillsammans. De får då möjlighet att diskutera frågorna och hjälpa varandra med att formulera meningar. Svaren på frågorna till veckans kapitel skulle kunna vara: 1. Hon kände sig nervös, 2. Att de skulle våga göra saker och att de klarade sig utan kulan, 3. Att de skulle sjunga och göra sitt bästa, 4. Att de skulle klara sig bra utan kulan.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Om bildspelet ser konstig ut, spara ner den och öppna den i Powerpoint. Om du exempelvis öppnar den i visningsläge i din mobil kan bakgrundsbilder och typsnitt se annorlunda ut.
Den här veckan ska vi arbeta med bokstaven Jj. Den är ganska lätt att skriva och uttala. Men j-ludet är lite klurigt eftersom det finns några ord som stavas med lj-, dj-, hj-, gj- och g. Vi ska därför arbeta med j-ljudet den här veckan så eleverna blir medvetna om att j-ljudet kan stavas på olika sätt. På arbetsbladen tränar eleverna på att forma bokstaven Jj och tänka på lilla j ska ner i källaren. De ska och skriva meningar som börjar med Jag. Orden som de skriver i rutorna är haj, linjal, jojo, lejon, tröja, paj. Eleverna ska sedan läsa en text som är kopplad till veckans kapitel (det är inte direkt avskrivet). När luckorna är rätt ifyllda blir texten så här:
Familjen ska gå på Musiknatten. Jag vill inte! Säger Sigge. Jag vill inte gå med. Asta ska uppträdaochdu ska följa med, säger pappa.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. De skulle gå på Musiknatten. 2. Han tyckte det var fjantigt, 3. Hon hade tandborsten i munnen, 4. Han tejpade fast en fusklapp.
BUnder dessa två veckor efter påsklovet (som vi hade vecka 16) har vi arbetat med kapitel 23. Bokstaven vi arbetat mest med är Bb. Vi har provat att säga B respektive D för att känna var i munnen man säger dem och vi har jobbat med strategier för att att känna igen dem och skilja dem åt. Vi har även tränat på att lyssna efter bokstavsljuden i ord och att skriva bokstaven som hör till bokstavsljudet. Eleverna får trolla med ord på arbetsbladet exempelvis ben/den, dur/bur Det är roligt att man få olika ord. De ord som eleverna skriver i rutorna är boll, ben, båt, blåbär, badkar. De tränar också på att skriva meningar och har orden i rutan till hjälp.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är påraden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaren på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. Rektorn hade ändrat sig. Klassen ska inte splittras, 2. Hon sa att 1b var världens bästa klass, 3. Här ska eleven skriva vad denne tror, 4. Hon fick momman.
Frågenivåer På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när). Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?). På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
