Vi fortsätter arbeta med sammanfattningar och tränar på berättelsens delar. Det gör vi med hjälp av en berättelsekarta (som finns i arbetsboken men även som kopieringsunderlag i lärarhandledningen). Vi pratade om de olika delarna; karaktärer, miljö, problem och lösning. När vi benat ut vad alla begreppen står för skrev vi en berättelsekarta tillsammans på tavlan och utifrån den, en kort berättelse. Jag skrev på tavlan och eleverna spånade på idéer. Då fick vi även tillfälle att prata om att alla idéer som kom upp kanske inte passar ihop och att den röda tråden är viktig i berättelsen.
Eleverna fick sedan skriva en egen berättelsekarta med hjälp av förslag eller utifrån sin egen fantasi. De fick sedan börja skriva en egen berättelse enskilt eller i par. Det är viktigt att utveckla varje del, exempelvis genom att beskriva karaktärerna som ska vara med och miljön där de befinner sig. Vi pratade då om hur man kan utveckla sina meningar med stjärnmeningar; ”Det var en gång tre vänner” kan utvecklas med ”Det var en gång tre vänner som hette Asta, Bea och Cesar”.
Eleverna började skriva och ägnade de första lektionerna till att just beskriva karaktärer och miljö. Jag fick påminna lite då och då om att ta med det som de skrivit i sin berättelsekarta. Några vill gärna skynda på och bli klara. Men det bästa med en berättelse är ju att man inte behöver ha bråttom. Vi pratade om olika författares böcker, och de innehåller ju en massa blad och kapitel. Häftigt tycker eleverna och ska skriva mååååånga kapitel 🙂 Berättelserna utspelar sig i en mörk skog, i London för 100 år sedan, i havet och på ett tivoli för att nämna några. Det kommer bli fina berättelser.
I kapitel 19 arbetade vi med att sammanfatta texten som vi läst i Diamantjakten. Det är superbra träning att ta ut stödord, men lite svårt. I arbetsboken så finns det lucktext, och vårt jobb var att sätta in de ord som saknades utifrån kapitlet som vi läst. Vi brukar göra det i omvänd ordning, att vi tar ut stödord, från exempelvis en grej of the day, som vi sedan bildar meningar utifrån. Några elever har hunnit läsa texten i sin läsläxa men jag läser även kapitlet högt både på fredagen och måndagen innan vi arbetar i arbetsboken.
Vi har också arbetat med ng-ljudet, mycket krångligt att ng-ljudet kan stavas på så många olika sätt. Dels som i ballong men även som i regn eller hink. Jag har brottats med ordet lugn i halva mitt liv, jag skriver det ofta fel först; lung…, får tänka till och tänker att ordet slutar ju på n men består inte av två n (som det skulle bli; lungn) och ändrar stavningen till lugn. Jag brukar också tänka lunga i huvudet och lugn stavas inte som lunga. Men det är ett ord som jag inte har automatiserat och det blir samma procedur varje gång.
Märkligt va? jag som kan allt, eller iallafall borde veta allt, enligt mina elever 😉 Nu för tiden så går lugn-proceduren snabbt iallafall.
I kapitel 18 fick Asta två samtal, ett från Cesar med goda nyheter och ett från Bea med dåliga nyheter. Eleverna fick förutspå vad de trodde skulle hända i nästa kapitel eftersom detta kapitel avslutades med ”Vad ska vi göra?”.
Under veckan har vi också arbetat med liknelser från djurriket. Eleverna skulle para ihop liknelser med djur. Några av liknelser används lite då och då som exempelvis ”hungrig som en varg” men vissa var lite svårare som ”envis som en åsna”. Med hjälp av diskussioner och dramatiseringar kunde vi i alla fall förstå lite bättre var liknelserna kom ifrån.
Veckans arbetsblad finns på tre nivåer. Arbetsbladet till ”På väg”-boken har frågor ”på ytan” och medan frågorna till B-boken både har ”på ytan”- och ”under ytan”-frågor.
Vi läser ”Leia och björndjuren” och det i första kapitlet möter Leia björndjuren Zen, Wan och Obi. Jag hade ingen aning om björndjurens existens förrän för några år sedan (då jag hittade berättelsen hos rymdstyrelsen). Förstorade ser de verkligen ut att komma från ”out of space”. Och det passar ju bra eftersom det är en rymdberättelse. Men björndjuret finns faktiskt i verkligheten, men så små att de inte kan ses med blotta ögat. Och vilket superdjur! De klarar det mesta. Mina elever tyckte det var både spännande, häftigt och lite läskigt när vi körde den här grejjen 🙂
Grej of the Day, GOTD, är en pedagogisk metod som utvecklats av Micke Hermansson, mellanstadielärare från Umeå. GOTD går ut på att hålla regelbundna mikrolektioner om personer, platser eller händelser. Han har skrivit flertalet böcker som innehåller färdiga mikrolektioner och digitala resurser. De finns att köpa på Bokus.
Dagens datum är 20200202. Det är ett super-palindrom-datum! (som inte ska skrivas med bindestreck men det är ju så svårt att läsa om man inte delar upp det). Tvåor och nollor gör det riktigt snyggt, och ett datum som oavsett hur det skrivs DD/MM/YYYY, MM/DD/YYYY, YYYY/MM/DD är ett palindrom-tal.
Det som är finurligt är att idag har det gått 33 dagar in på året och det är 333 dagar kvar på året (tack vare skottåret).
Mina elever har nog aldrig hört talats om ordet palindrom tidigare men så sent som i fredags så satt jag på lunchen med några av mina elever som pratade om hur deras namn blev när de sa dem baklänges. Mycket skratt blev det 🙂
Grej of the Day, GOTD, är en pedagogisk metod som utvecklats av Micke Hermansson, mellanstadielärare från Umeå. GOTD går ut på att hålla regelbundna mikrolektioner om personer, platser eller händelser. Han har skrivit flertalet böcker som innehåller färdiga mikrolektioner och digitala resurser. De finns att köpa på Bokus.
Den här veckan har vi arbetat med kapitel 17 i Diamantjakten. Den tar upp känslor, framförallt ilska och ledsamhet men även glädje. Eleverna skulle beskriva en sekvens i texten då Cesar blir arg på sin mamma när han håller på att sätta upp en tidningsbild på väggen. När eleverna skulle beskriva när de själva blivit arga blev det svårare. Många kunde inte komma på någon gång som de varit arga. Det kan ju också vara så att de kände att det var lite jobbigt att försöka beskriva just en sådan gång. ilska kan ju vara en jobbig känsla att känna.
På sidan 60 i lärarhandledningen till Diamantjakten finns det kopieringsunderlag till känslo-charader. De var bra att använda sig av för att träna på att beskriva känslor; vad hände, hur kändes det och hur löste det sig. Vi gjorde inte charaderna men jag slängde ut frågor och så fick några elever berätta om en gång då de känt sig glad, ledsen eller rädd och så vidare. De fick beskriva vad som hände, hur de kände sig och hur det löste sig. Det var lite enklare och det blev då lite lättare att beskriva en gång då de kände sig arga.
Veckans läxa finns på tre nivåer. Jag brukar oftast skicka med den läxan som jag skriver till den specifika boken, alltså de som läser ”på väg”-boken får ”på väg”-läxan och de som läser A-boken får A-läxan. Men ibland så kan jag ge ”på väg”-läxan till en elev som läser A eller B boken om det är så att eleven har lätt för att läsa men lite svårare med skrivningen, då blir det lite lättare att genomföra läxan eftersom det inte är lika mycket att skriva på den läxan.
Vi gjorde en övning för att få större förståelse för Solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra. Tipset fick jag härifrån, där finns övningen beskriven och det finns även en del fakta.
Eleverna arbetade i grupper om 3 och de ritade solen, jorden respektive månen på tre olika papper. De fick fundera på hur stora de olika himlakropparna var i förhållande till varandra och hur de såg ut. De fick sedan dramatisera himlakropparnas olika rörelser. En av eleverna var jorden, en var solen och en var månen. De fick träna på att snurra sakta runt sig själva. Jorden skulle snurra runt sig själv och samtidigt gå runt solen och månen skulle snurra runt sig själv, gå runt jorden samt följa med i jordens rörelse runt solen. Vi fick träna några gånger innan vi fick till det 🙂 Eleverna fick visa upp för varandra och sedan satte vi upp deras alster på svart papper så det blev små rymdtavlor som sitter i hallen. Vi har också gjorde den här sol-jord-måne-snurran (som finns gratis på TPT).
Då var vi igång igen med läsläxan. Den här veckan läser vi kapitel 16 och kapitlet handlar om att Maj-Björn hamnar i tidningen. Bea måste snabba sig för att mamma inte ska hinna se artikeln i tidningen. Undrar hur hon skulle ha reagerat om hon hade sett bilden?
I arbetsboken arbetar vi med adjektiv, verb och substantiv. Vi har arbetat intensivt med att läsa ord, fundera vilken ordklass ordet tillhör och sedan bildat meningar som bestått av minst ett verb, substantiv samt adjektiv.
Nu ska vi kicka igång tema rymden som först tema på året. Det ska bli spännande och det är ett område som eleverna är superintresserade av 😀 Vi ska jobba med temat i sex veckor och vi arbetar ämnesintegrerat; NO, svenska, matematik, engelska, bild och teknik samt tillsammans med fritids. Jag har kollat runt på nätet för att försöka hitta lite inspiration till uppgifter till eleverna. Jag har hittat superbra gratismaterial som man kan ladda hem och använda.
Vi ska arbeta med solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra, månens olika faser och planeterna. Vissa delar blir repetition och vissa delar blir nytt. Vi kommer ha fokus på att läsa och skriva faktatexter men också arbeta kreativt med många bilduppgifter.
För att starta temat kan man börja med en grej of the day, https://prezi.com/welpzpwq20ck/grej-of-the-day/. Den tar upp lite övergripande om rymden och tar upp solsystemet, stjärnor, vintergatan, asteroider och rymdstationer.
Månens olika faser
Bra att ha i åtanke är att en undersökning som gjorts på uppdrag av Skolverket visar att elever har svårt att förstå månens faser endast genom bilder i våra läromedel. De behöver uppleva dem för att kunna ha möjlighet att förstå faserna. Här kanske en hemuppgift för att undersöka månen på kvällen under en viss tid skulle hjälpa eleverna.
Grej of the day är ju alltid bra och här finns en om månen, det är en pdf som du kan ladda ner. Den är ganska lång men man kan dela upp den och ta fakta om månen för sig och sedan ”Människan på månen” och tidvatten vid ett annat tillfälle. Det här bildspelet om månen är också en pdf och finns på lektion.se, men klurar man ut en egen ledtråd och skriver stödord på whiteboarden tillsammans så blir det samma sak. Den är också lite lång så man kan även dela upp den i två delar eller så hoppar man över det som inte är väsentligt
Här finns mycket information om månens faser och här kan man se hur månen i realtid, häftigt att ta upp på Smartboarden så den finns där när eleverna kommer in i klassrummet på morgonen 😀
På Annas instruktionsbok finns tips hur du kan göra en ”månsnurra”, det finns en liten film med instruktioner också som du kan visa eleverna innan ni sätter igång. Där finns även mallar att ladda ner och skriva ut: https://annasinstruktionsbok.wordpress.com/2017/10/28/manens-faser/
Solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra
Den här sol-jord-måne-snurran (finns gratis på TPT), kan hjälpa eleverna får en större förståelse för månens faser. Månens utseende beror ju visserligen på hur ljuset reflekteras av månens yta men även på positionen av både solen och månen i förhållande till jorden.
Rymdstyrelsen har en jättebra lärarhandledning för högläsning men innehåller också fakta om planeterna Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Merkurius, vår egen måne samt förslag på lektionsupplägg. Det finns en elevbok som är perfekt att skriva ut och sätta upp allt eftersom på en vägg samt visa bilden som hör till varje kapitel på smartboarden. Efter varje kapitel passar det bra att skriva en faktatext om den planet som kapitlet handlar om. I samband med den så gjorde jag en GOTD om björndjuret.
Den här flik-boken kan vara rolig att göra när eleverna besitter fakta, den finns med engelsk text och utan text så här kan vi även träna på de engelska orden. Det finns också ett tips till en fin plansch som eleverna kan göra. För att kunna hämta flik-boken behöver du signa upp dig på deras nyhetsbrev, i övrigt är den gratis att hämta.
För att få förståelse om var asteroider, kometer och planeter befinner sig i förhållande till varandra och jorden kan du gå in här; https://www.spacereference.org/. När man ser illustrationen ökar det förståelsen för hur jordens och andra objekts bana kring solen ser ut. Vill du söka på specifika asteroider och kometer kan du göra det här, https://www.spacereference.org/solar-system, då ser du var i rymden de befinner sig just nu. Det blev en aha-upplevelse för mina elever när jag gjorde en GOTD om Tempel-Tuttle kometen. De förstod bättre varför det tar så lång tid för kometen att ta sig runt solen när de såg hur banorna ser ut.
Innan jullovet hann vi läsa kapitel 15. Kapitlet handlade om olika perspektiv och därför fick vi läsa Maj-Björns egen dagbok, som den skulle kunna skrivits om en nallebjörn skulle kunna skriva själv 🙂 I arbetsboken så skulle vi sedan jämföra Maj-Björns perspektiv med Astas och det var inte helt lätt. Vi jobbade mycket med texten och läste Maj-Björns ord och försökte klura ut hur Asta skulle säga samma sak men med sina egna ord. Vi diskuterade mycket kring det här, och eleverna kände igen sig. Ibland menar man samma sak men uttrycker sig olika.
