Vi gjorde en övning för att få större förståelse för Solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra. Tipset fick jag härifrån, där finns övningen beskriven och det finns även en del fakta.
Eleverna arbetade i grupper om 3 och de ritade solen, jorden respektive månen på tre olika papper. De fick fundera på hur stora de olika himlakropparna var i förhållande till varandra och hur de såg ut. De fick sedan dramatisera himlakropparnas olika rörelser. En av eleverna var jorden, en var solen och en var månen. De fick träna på att snurra sakta runt sig själva. Jorden skulle snurra runt sig själv och samtidigt gå runt solen och månen skulle snurra runt sig själv, gå runt jorden samt följa med i jordens rörelse runt solen. Vi fick träna några gånger innan vi fick till det 🙂 Eleverna fick visa upp för varandra och sedan satte vi upp deras alster på svart papper så det blev små rymdtavlor som sitter i hallen. Vi har också gjorde den här sol-jord-måne-snurran (som finns gratis på TPT).
Då var vi igång igen med läsläxan. Den här veckan läser vi kapitel 16 och kapitlet handlar om att Maj-Björn hamnar i tidningen. Bea måste snabba sig för att mamma inte ska hinna se artikeln i tidningen. Undrar hur hon skulle ha reagerat om hon hade sett bilden?
I arbetsboken arbetar vi med adjektiv, verb och substantiv. Vi har arbetat intensivt med att läsa ord, fundera vilken ordklass ordet tillhör och sedan bildat meningar som bestått av minst ett verb, substantiv samt adjektiv.
Nu ska vi kicka igång tema rymden som först tema på året. Det ska bli spännande och det är ett område som eleverna är superintresserade av 😀 Vi ska jobba med temat i sex veckor och vi arbetar ämnesintegrerat; NO, svenska, matematik, engelska, bild och teknik samt tillsammans med fritids. Jag har kollat runt på nätet för att försöka hitta lite inspiration till uppgifter till eleverna. Jag har hittat superbra gratismaterial som man kan ladda hem och använda.
Vi ska arbeta med solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra, månens olika faser och planeterna. Vissa delar blir repetition och vissa delar blir nytt. Vi kommer ha fokus på att läsa och skriva faktatexter men också arbeta kreativt med många bilduppgifter.
För att starta temat kan man börja med en grej of the day, https://prezi.com/welpzpwq20ck/grej-of-the-day/. Den tar upp lite övergripande om rymden och tar upp solsystemet, stjärnor, vintergatan, asteroider och rymdstationer.
Månens olika faser
Bra att ha i åtanke är att en undersökning som gjorts på uppdrag av Skolverket visar att elever har svårt att förstå månens faser endast genom bilder i våra läromedel. De behöver uppleva dem för att kunna ha möjlighet att förstå faserna. Här kanske en hemuppgift för att undersöka månen på kvällen under en viss tid skulle hjälpa eleverna.
Grej of the day är ju alltid bra och här finns en om månen, det är en pdf som du kan ladda ner. Den är ganska lång men man kan dela upp den och ta fakta om månen för sig och sedan ”Människan på månen” och tidvatten vid ett annat tillfälle. Det här bildspelet om månen är också en pdf och finns på lektion.se, men klurar man ut en egen ledtråd och skriver stödord på whiteboarden tillsammans så blir det samma sak. Den är också lite lång så man kan även dela upp den i två delar eller så hoppar man över det som inte är väsentligt
Här finns mycket information om månens faser och här kan man se hur månen i realtid, häftigt att ta upp på Smartboarden så den finns där när eleverna kommer in i klassrummet på morgonen 😀
På Annas instruktionsbok finns tips hur du kan göra en ”månsnurra”, det finns en liten film med instruktioner också som du kan visa eleverna innan ni sätter igång. Där finns även mallar att ladda ner och skriva ut: https://annasinstruktionsbok.wordpress.com/2017/10/28/manens-faser/
Solen, jorden och månens rörelser i förhållande till varandra
Den här sol-jord-måne-snurran (finns gratis på TPT), kan hjälpa eleverna får en större förståelse för månens faser. Månens utseende beror ju visserligen på hur ljuset reflekteras av månens yta men även på positionen av både solen och månen i förhållande till jorden.
Rymdstyrelsen har en jättebra lärarhandledning för högläsning men innehåller också fakta om planeterna Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Merkurius, vår egen måne samt förslag på lektionsupplägg. Det finns en elevbok som är perfekt att skriva ut och sätta upp allt eftersom på en vägg samt visa bilden som hör till varje kapitel på smartboarden. Efter varje kapitel passar det bra att skriva en faktatext om den planet som kapitlet handlar om. I samband med den så gjorde jag en GOTD om björndjuret.
Den här flik-boken kan vara rolig att göra när eleverna besitter fakta, den finns med engelsk text och utan text så här kan vi även träna på de engelska orden. Det finns också ett tips till en fin plansch som eleverna kan göra. För att kunna hämta flik-boken behöver du signa upp dig på deras nyhetsbrev, i övrigt är den gratis att hämta.
För att få förståelse om var asteroider, kometer och planeter befinner sig i förhållande till varandra och jorden kan du gå in här; https://www.spacereference.org/. När man ser illustrationen ökar det förståelsen för hur jordens och andra objekts bana kring solen ser ut. Vill du söka på specifika asteroider och kometer kan du göra det här, https://www.spacereference.org/solar-system, då ser du var i rymden de befinner sig just nu. Det blev en aha-upplevelse för mina elever när jag gjorde en GOTD om Tempel-Tuttle kometen. De förstod bättre varför det tar så lång tid för kometen att ta sig runt solen när de såg hur banorna ser ut.
Innan jullovet hann vi läsa kapitel 15. Kapitlet handlade om olika perspektiv och därför fick vi läsa Maj-Björns egen dagbok, som den skulle kunna skrivits om en nallebjörn skulle kunna skriva själv 🙂 I arbetsboken så skulle vi sedan jämföra Maj-Björns perspektiv med Astas och det var inte helt lätt. Vi jobbade mycket med texten och läste Maj-Björns ord och försökte klura ut hur Asta skulle säga samma sak men med sina egna ord. Vi diskuterade mycket kring det här, och eleverna kände igen sig. Ibland menar man samma sak men uttrycker sig olika.
Den här veckan har vi arbetat med berättelsens olika delar med hjälp av berättelsekarta (karaktärer, miljö, problem och lösning) utifrån kapitel 14 som vi läst flera gånger i veckan, enskilt, i läsgrupper och högläsning av mig. Vi har även arbetat med adjektiv och känslouttryck. Vi har arbetat med ord som ursinnig, arg, glad, uppspelt, ivrig, lurad och chockad. Vi har arbetat med vad orden betyder och letat efter synonymer till orden och med stavningen då många av orden inte stavas ljudenligt. Att beskriva hur man känner är inte alltid så lätt, men denna vecka har vi arbetat lite extra med det.
I kapitel 13 får Asta, Bea och Cesar besök av en tidning. Kapitlet innehåller många svåra ord som journalist och reportage. Det var många sidor att läsa också så vi har arbetat en hel del med texten denna vecka. Vi arbetade även med att förutspå vad det var för affär som skulle öppna i ödeshuset och eleverna fick fantisera fritt. Vi får se vad det blir för affär och om Asta, Bea eller Cesar får den affär som de önskar eller om det blir en affär som de faktiskt skulle ha nytta av. Eleverna ha också arbetat med intervjuer. De har skrivit intervjufrågor och tränat på att skriva frågor med frågetecken. De har sedan fått intervjua varandra, det var roligt 🙂
Vi skrev brev för några veckor sedan till några av våra klasskompisar som flyttat. Vi gjorde då även egna kuvert. Vi har fått några svar på några av breven och det var så roligt för eleverna!
Den här veckan arbetar vi vidare med hur man skriver ett brev. I kapitlet hittar Asta ett brev så vi kommer arbeta med frågor som handlar om kapitlet med frågor både på ytan men även under ytan-frågor. I arbetsboken som hör till Diamantjakten arbetar vi med ett recept för hur man kan skriva ett svar på ett brev, med ort och datum, en hälsningsfras, svara på frågor, skriva nya frågor och avsluta med en hälsningsfras
På arbetsbladet får eleverna svara på läsförståelsefrågor på olika nivåer och skriva sin egen adress.
Grej of the Day, GOTD, är en pedagogisk metod som utvecklats av Micke Hermansson, mellanstadielärare från Umeå. GOTD går ut på att hålla regelbundna mikrolektioner om personer, platser eller händelser. Han har skrivit flertalet böcker som innehåller färdiga mikrolektioner och digitala resurser. De finns att köpa på Bokus.
Den här veckan har vi haft läsvecka. Vi har läsvecka en gång per termin och alla årskurser F-3 på vår skola arbetar med olika författare. I årskurs 2 arbetade vi med Astrid Lindgren denna gång. Jag beskriver här hur vi arbetade om ni vill ha tips.
Vi började temat med att vårt bibliotek kom och hade boksamtal med oss och berättade om författaren som vi skulle arbeta med, i vårt fall Astrid, och presenterade några böcker och läste lite från en bok. Vi hade en GOTD om Astrid Lindgren fredagen innan, vi använde Emelie Erikssons GOTD som finns här: https://prezi.com/octyjjjnve9r/grej-of-the-day-astrid-lindgren/.
I måndags lyssnade vi på ”Nils Karlsson pyssling”. Jag verkligen älskade den berättelsen när jag var liten och eleverna gillade den lika mycket. Vi gick sedan igenom berättelsens olika delar, från början till slutet med hjälp av bilder från boken. Jag kopierade bilderna ur boken men och rådfrågade först med astridlindgren.se om man får göra så vilket var helt okej. Eleverna fick dels träna på att återberätta vad som hände på bilderna men tränade även på hur sagan började, händelser och hur den slutade. De fick sedan skriva egna sagor, antigen hittade de på egna eller så skrev de med inspiration från Nils Karlsson pyssling.
Eleverna arbetade också med Astrids olika karaktärer. Karaktärerna de arbetade med var Pippi, Emil, Madicken, Ronja, Saltkråkan, Barnen i Bullerbyn, Kajsa Kavat, Karlsson på taket, Nils Karlsson pyssling, Lotta på Bråkmakargatan och Rasmus på luffen. Jag skrev ett A4 om varje karaktär och jag läste texterna högt för eleverna innan de fick veta vilken karaktär som de skulle arbeta med. Eleverna fick sedan läsa den text som hörde till sin karaktär och de fyllde i en tankekarta. Tankebubblorna skulle innehålla ålder, namn, familj och vänner, var den bor, vad den tycker om att göra, kläder och utseende och vad den heter på engelska. Allt fanns med på texterna som jag skrivit. De gjorde sedan ett collage genom att rita, skriva och klippa och monterade på ett färgat A3-papper.
Eleverna läste även för sina fadderklasser, förskoleklasserna. Vi delade in båda tvåorna i grupper om fem och förskoleklasserna gjorde tio grupper av sina tre klasser. Mina elever fick sedan välja en bok som de ville läsa. De fick prova att läsa den så att svårighetsgraden kändes okej för alla i gruppen, annars bytte de. De valde även en extra bok om de hann klart med boken snabbt. De skulle läsa ca 20 minuter och sedan prata om boken. En grupp satt i klassrummet tillsammans med en grupp från förskoleklasserna och de lyssnade på en ljudbok. De läste vid två tillfällen. Vi har gjort olika från år till år, men 2-3:orna brukar läsa för årskurs f-1 ungefär 2-3 gånger under läsveckan. Vi brukar då sprida ut dem i de klassrum och grupprum som hör till klasserna som läser. Vi vuxna smög runt och lyssnade och stöttade.
Vi har haft läsvecka så vi hade ingen läsläxa i ”Diamantjakten” den här veckan för vi kände att vi inte skulle hinna med att arbeta i arbetsboken. Läst har vi ju gjort ändå såklart, men denna vecka blev det andra böcker. Nästa vecka kör vi gång med läsläxan igen och jag läste kapitlet för eleverna i går. Nästa vecka ska vi även arbeta med verb. Vi ska plocka ut och sätta in olika verb i meningar . Vi ska också arbeta med verb i nutid och i dåtid och hur de böjs och används. I arbetsboken ska eleverna läsa en hel del och även svara på frågor på och under ytan. Frågorna på läxpappret följer samma modell, frågor både på och under ytan och på det ena arbetsbladet ska eleven sätt in verb i meningar.
Denna vecka har jag tre arbetsblad, de som har läst På väg boken har tidigare haft en annan läxa men nu har jag gjort arbetsblad på tre nivåer så alla har ett arbetsblad som hör till boken som de läser.
