Skolverket var hos oss i höstas och filmade vår skolgård och några av våra elever och pedagoger. De har nu en ny webbkurs med syftet att utveckla pedagogers kunskaper om utomhuspedagogikens positiva effekter på elevers lärande och hälsa. Webbkursen heter Utomhusdidaktik och är riktad till personal i förskoleklass och fritidsverksamheten.
Är du intresserad av kursen? Gå in på:https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/utomhusdidaktik—webbkurs
Idag målade vi körsbärsträd på bilden. Vi arbetar med våren och den här uppgiften passade perfekt. Jag blev inspirerad av Annas instruktionsbok som målade så fina körsbärsträd. Vi använde flaskfärg både till bakgrund, stam och blommor. De blev superfina!
Innan vi målade blommorna så hade vi en grej of the day om trädet, eller framförallt blomman och blomningen.
Bildframställning
Redskap för bildframställning
NATURORIENTERANDE ÄMNENA FÖR ÅK 1-3:
Året runt i naturen
Igår var vi ner till Folkets hall och såg ”Älvornas vårdans – Snöflingan”. På väg dit, och hem, såg vi ett vildsvinshuvud som låg på gångvägen (hua!!!) och eleverna var jätteintresserade av det, så min kollega fotade det. När jag började efterforska lite fakta så tänkte jag att jag slänger ihop en GOTD.
Vi arbetade med djurs livscyklar på NO:n idag och det var ju då ett ypperligt tillfälle att visa grejjen och prata om vildsvinet som vi såg igår. I grejjen finns en bild på det döde djuret, och det är för att alla eleverna såg det igår. Vill ni ha en lite mindre makaber bild, så byt ut den 🙂
Vi hade bra diskussioner om vad som hade hänt och vad som skulle hända med vildsvinet framöver; allt från att en tjuv hade lagt huvudet där, till att den blivit påkörd och nu fanns i himlen till att småkryp kommer äta upp den och den kommer bli jord igen.
FVi ska arbeta med bokstaven Ff denna vecka, hur den ser ut, hur man skriver den och koppla samman den med bokstavsljudet. De ord som eleverna ska skriva på arbetsbladet är fot, fågel, får. Vi ska även arbeta med sammansatta ord. Här kan eleverna hitta sammansatta ord som man kanske inte tänker är ett sammansatt ord från början. Men det blir roliga diskussioner. Fruktspår; kanske kan man se spår i sanden om man rullar iväg en frukt…, fotbo; ett hus för en fot kanske? 🙂 De ord som är tänkta att paras ihop finns på bilderna under texten och de är fågelbo, fotboll, fårull, saftglas, fruktsallad, fotspår. Det finns läsförståelsefrågor med fokus på läsning så eleverna ska svara ja eller nej på frågorna. Frågorna är både på och mellan raderna. Svaren på frågorna i arbetshäftet är: 1. Ja, 2. Ja, 3. Nej, 4. Nej.
De elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling läser B- eller C-boken med viss flyt och har börjat skriva meningar. De arbetar med läsförståelsefrågor som är på raden, mellan raderna och bortom raderna (ABC-klubben beskriver dem som på ytan, under ytan och på djupet-frågor) som utmaning. Eleverna börjar alltid med att läsa kapitlet för varandra i små grupper och svarar på frågorna tillsammans.
Svaret på frågorna i läsförståelsehäftet är: 1. Hon skulle leta efter saker med F, 2. Det var skolan som ringde, 3. Hon fick vara på fritids, 4. Det handlade om att de skulle dela upp klass 1b.
Frågenivåer
På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när).
Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?).
På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Här finns arbetshäftet och läsförståelsehäfte:
UTDRAG UR DET CENTRALA INNEHÅLLET I SVENSKA FÖR ÅK 1-3:
Läsa och skriva
Här kommer en GOTD om varför vi firar Marie bebådelsedag och våffeldagen den 25/3.
ÖDen här veckan har vi arbetat med bokstaven Öö. När vi arbetar med bokstäver koncentrerar vi oss på alfabetet och alfabetisk ordning samt sambandet mellan ljud och bokstav. Det gör vi genom att sätta in bokstavsljudet i olika ord, genom att lyssna efter bokstavsljuden och skriva bokstäverna i ordet. De ord som eleverna skrev på arbetsbladet denna vecka var: lök, örn, löv, nöt. Eleverna fick sedan svara ja/nej på läsförståelsefrågor om kapitlet (svaren på frågorna är 1. Nej, 2. Ja, 3. Nej, 4. Nej (eller ja om de kan motivera det). På arbetsbladet skulle de också fylla i alla prickar på ä och ö som fallit bort i en text och sedan läsa texten. Sist på sidan finns en fråga som står på raden (på ytan) i boken men det finns också utrymme för eleven att utveckla svaret.
Vi har också skrivit sagor och utgick då från ”Prinsen och Pepita” som vi läste i kapitel 18 i ”Den magiska kulan”. Vi satte in de olika händelserna i ett hinderschema på tavlan och tränade på sagans olika delar, början, hinder, lösning och ett slut. De blev lite olika sagor, några skrev två och två och några skrev enskilt. Några sagor inspirerades av ”Prinsen och Pepita” och några skrev helt nya sagor. Sagorna ska de få läsa upp för sina faddrar i 3B nästa vecka, det ska bli spännande!
De som har nått lite längre i sin läs- och skrivutveckling svarar på läsförståelsefrågor och tränar på att formulera meningar med stor bokstav, punkt, mellanrum mellan orden samt skriva med tydliga bokstäver i ett läsförståelsehäfte. Svaren på frågorna är: 1. Det finns bara en magisk kula, 2. När de stod framför spegeln så syntes inte den gama damens spegelbild, 3. Det såg mörkt och öde ut 4. Att de var sams igen.
Arbetshäftet och läsförståelsehäftet hittar du här:
UTDRAG UR DET CENTRALA INNEHÅLLET I SVENSKA FÖR ÅK 1-3:
Läsa och skriva
Frågenivåer
På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när).
Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?).
På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).
Lärmiljöprojektet drivs av Nynäshamns Naturskola och arbetar för att lyfta skolgårdar i Nynäshamns kommun för att inbjuda till lek och rörelse. I dag så var P4 Stockholm på vår skola och intervjuade elever och pedagoger om projektet som kommer lyfta vår skolgård och som kommer ge oss bättre förutsättningar till pedagogiska utelektioner. Artikeln och ett litet klipp finns här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7179023
Hela programmet finns här:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1254712 . Intervjun med Mats och Robert från Naturskolan finns om du spolar in till 2 tim 46 min in i programmet, och nästa del med elever och pedagoger från Vanstaskolan 3 tim 06 min in i programmet.
Vi jobbar just nu med samhällsfunktioner. Vi skrev tillsammans en tankekarta på tavlan med allt som vi tycker behövs i ett samhälle. Det blev både samhällsfunktioner och andra viktiga saker. Vi tittade även på två filmer (och då kom eleverna på ännu fler saker som vi behöver) om hur vattnet renas och hur soporna tas om hand.
Det blev många samhällsfunktioner, yrken och annat som behövs i ett samhälle.
Igår fick eleverna göra egna tankekartor i små grupper. De skulle få göra ett samhälle på en plansch som ska få pryda väggarna. Utifrån tankekartorna började de rita allt som de tyckte var viktigt i ett samhälle. Det blev brandkår, sjukhus och affärer. Men även pizzerior, godisaffärer och stränder. Så klart. De hittade på ett namn till sitt samhälle/stad och de ritade, klippte och klistrade. När de är klara så ska de få berätta för varandra om sitt samhälle.
På torsdag är det Pi-dagen. Då ska jag visa mina elever den här grejjen. Vi ska även prata om diameter och omkrets och de ska få testa det praktiskt även om vi ännu inte börjat arbeta med det. För att få en bättre förståelse för hur användbart pi är.
De ska också få göra fina armband, som jag hittade hos momgineer, med olika färger som symboliserar de olika siffrorna i pi-talet.
PKapitel 18 är i form av en saga och handlar om en prins som försöker vinna Pepitas hjärta på olika sätt. Det visar sig att han egentligen bara behöver vara sig själv för att vinna hennes hjärta. Och det passar ju ypperligt att arbeta med uppbyggnaden av sagor och skriva egna sagor denna vecka.
Vi ska också arbeta med bokstavsljudet Pp. Både med formen och ljudet som är väldigt lik både b och d som vi har arbetat med tidigare. De elever som fortfarande håller på att lära sig att koppla ihop bokstaven med sitt bokstavsljud behöver uppmärksammas på de små visuella skillnader som skiljer bokstäverna åt. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna får använda bokstäverna och dess ljud som de är ämnade till, att skriva ord, och de får därför träna på det när de arbetar med arbetsbladet. Orden som vi skriver på arbetsbladet är spegel, spik, prins, apelsin, svamp, päron. Eleverna får sedan svara på läsförståelsefrågor, de som arbetar med arbetshäften skriver ja/nej som svar. Svaren på frågorna är 1. Nej, 2. Ja, 3. Ja, 4. Nej, 5. Ja, 6. Nej.
De som redan har en automatiserad avkodning är skillnaden på de olika bokstäverna redan uppenbara så de behöver inte traggla med bokstäver och bokstavsljud. De får istället träna på läsning, läsförståelse och att formulera meningar. Frågorna är både på ytan, under ytan samt på djupet. Svaret på frågorna är: 1. Spegeln kunde prata, 2. Han tränade, satte på sig smycken och satte på sig peruk och smink, 3. Hon blev kär i prinsens spegelbild för där var han sig själv. 4. Att alla är bra som man är!
Vi ska också uppmärksamma orden mig, sig och dig som ju inte stavas som de låter. De ordbilderna är bra om man automatiserar så man slipper brottas med dem i onödan.
Här finns arbetshäftet och läsförståelsefrågorna:
UTDRAG UR DET CENTRALA INNEHÅLLET I SVENSKA FÖR ÅK 1-3:
Läsa och skriva
Frågenivåer
På ytan-frågor: Svaret finns i texten (vem, vad, var, när).
Under ytan-frågor: Svaret står inte exakt i texten och kan ha mer än ett rätt svar (varför, hur, hur tänker du?).
På djupet-frågor: Vad betyder texten för mig? (Vi ställer oss frågor om ex. varför personerna gör som de gör).