Nu har vi haft skolavslutning för våra treor. 3 år. Det har gått fort. Och ibland har vi tänkt att det är så lååångt kvar till sommarlov. Lycka, slutkörda, glada, trötta, förväntansfulla. Ja, allt i en salig blandning under den senaste tiden.
Oj, så mycket känslor som väller upp. Känns otroligt konstigt att lämna klassen som vi haft i tre år. Det är så intensivt i slutet av trean, vi har gjort så mycket utflykter och aktiviteter så man hinner inte riktigt tänka på skolavslutningen som snart stundar. Jag måste säga att även om jag är förberedd på det här, så är jag samtidigt inte det.
Jag fick så många fina kort, tavlor och brev från mina elever. Och vilket blomsterhav! Och så många minnen som jag kommer bevara i mitt hjärta <3
Jag och Rayén har jobbat tillsammans i 2,5 år. Man har ju alltid elever som behöver det där lilla extra, lite extra stöd, lite extra trygghet. Vi har kompletterat varandra så bra. Vi har samma människo- och barnsyn. Vi har jobbat som ett team, kunnat ligga steget före för det mesta och vetat hur våra elever fungerar och vad de behöver. Vi litar verkligen 100% på varandra. Och när man vet att en annan person tänker och agerar lika som en själv är det inga problem att lämna över ansvaret till varandra. Det är så skönt. Och det är så viktigt.
Nästa läsår så kommer jag ha en ny årskurs 1. Under sommaren kommer det att sjunka in att mina elever som jag nu lämnat kommer börja i årskurs 4. Man hinner gå igenom mycket tillsammans under tre år. De flesta blir kvar i samma skola så jag kommer få träffa dem på väg till matsalen, idrottshallen eller ute på raster. Tur det <3
Jag kommer få en ny klass som jag ska följa i 3 år och det kommer bli jättespännande, även om det känns jättekonstigt att ”vår” klass inte är ”vår” längre.